Chef uthängd på oklara grunder i UNT

Upsala Nya Tidning (UNT) har i en omfattande granskning hängt ut en chef som klandervärd. Men det saknas belägg för att fel har begåtts. I stället vittnar NMI:s källor om att UNT har lockats till att publicera uppgifter från en sida i en maktkamp.

 
UNT:s publiceringar i granskningen "Extraknäck för miljoner" som innehåller flera uppgifter som saknar stöd.

UNT har i en granskning bestående av 13 publiceringar hängt ut läkaren och sektionschefen Vilyam Melki. Kritiken handlar om att Melki påstås vara en icke närvarande chef och han anklagas för att under arbetstid ägna sig åt omfattande bisysslor. Frågan är vilka belägg UNT har för anklagelserna och hur UNT kan motivera granskningens omfattning?

Källor med god insyn som NMI har talat med ställer sig mycket kritiska till UNT:s granskning. Källorna menar att bilden som ges i granskningen uteslutande kommer från en grupp individer som vill få bort Melki som chef. De beskriver en smutsig maktkamp som i och med publiceringarna har urartat till en närapå ohållbar situation med både trakasserier och sabotage på arbetsplatsen.

Med rubriker som ”Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid” och ”Så kunde chefer godkänna miljonextraknäck” riktar UNT skarp kritik mot Melkis bisysslor i bolag som sektionschefen själv har grundat och som omsätter miljonbelopp. Därtill skildras en sårig konflikt i sektionschefens arbetslag där anonyma källor pekar ut Melki och hans bristande närvaro som huvudproblemet. Budskapet i UNT:s granskning är att rollen som sektionschef är tidskrävande och omöjliggör bisysslor i den omfattning som uppdagats.

”Han har varit en icke närvarande chef kort och gott. Det är klart att det har drabbat kliniken” säger en anonym källa som bekräftas av en annan anonym källa till UNT.

– Vi har beskrivit upplägget bakom godkännandet av hans bisysslor och inte köpt ledningens beskrivning rakt av eftersom personalen inte upplever att det är som ledningen säger. Om bisysslorna inte hade utförts på arbetstid hade de inte tyckt att det var ett problem. Men nu tycker medarbetarna och facket att problemet är så stort att han inte borde vara kvar som sektionschef, säger Niklas Skeri, UNT-journalisten som ligger bakom granskningen, till NMI.

Melki beskriver dock en flerårig konflikt mellan honom och det lokala fackliga ombudet och att ombudet använt sin roll för att motarbeta Melki. Ombudet ska ha registrerat när Melki kom för sent till morgonmöten, men enligt Melki har dessa förseningar berott på att han har varit tvungen att hantera andra mer akuta situationer och att han vid dessa tillfällen som regel har bett någon av de övriga programansvariga kirurgerna att täcka upp för honom.

– Det finns en rad felaktigheter i UNT:s rapportering. Det påstås att jag har använt tiden som sektionschef för att jobba med mina bisysslor, vilket är helt fel. Jag har redovisat alla timmar som jag lagt på mina bisysslor. UNT:s uppgifter om att jag kommer för sent till möten är missvisande. Sjukhuset är i gång dygnets alla timmar och det är en omöjlighet att som sektionschef vara ständigt närvarande. Min arbetstid som sektionschef uppgår till omkring 55 timmar i veckan vilket är mer än de 40 timmar jag får betalt för, säger Vilyam Melki till Näringslivets medieinstitut.

Av UNT:s granskning framgår att Melkis bisysslor varit godkända av sjukhusdirektören och att bisysslornas omfattning inte strider mot något regelverk. UNT publicerar inte heller några uppgifter som belägger att Melki skulle ha varit frånvarande när han borde ha varit på plats, annat än de anonyma uppgifterna.

Verksamhetschefen Fredrik Lennmyr håller inte med om vittnesmålen om att Melki varit frånvarande utan lyfter i intervjuer med UNT fram att hans arbetstid överskridit 40 timmar i veckan, att han är kompetent inom sitt område och har drivit sektionens verksamhet i rätt riktning. Han framhåller dock att det finns problem inom arbetslaget, men menar att dessa grundar sig i personkonflikter som i huvudsak kretsar kring en person.

Bilden att det rör sig om en enskild personkonflikt menar UNT:s källor är helt felaktig:

”Det stämmer inte. Kritiken finns i större omfattning, i flera personalkategorier och även i andra verksamheter”, säger en källa. ”Vi är flera som står bakom det här. Men nu försöker ledningen växla fokus och skylla det här på en person”, säger en annan.

– Det är några få individer som har varit drivande i att motarbeta mig och problemen har helt klart eskalerat efter UNT:s publiceringar. Jag upplever det som att UNT har skapat ett drev som är initierat av en grupp individer som vill få bort mig som chef, säger Melki.

NMI:s källor avfärdar bilden av att Melki skulle vara en frånvarande chef och beskriver honom snarare som en engagerad chef med ambitioner att driva igenom nödvändiga förändringar, som inte duckar för problem och som sätter patientsäkerheten först. De menar att dessa egenskaper också har lett till att han har fått vissa personer på kliniken mot sig:

”Han står upp mot individer som ingen stått upp mot tidigare. Han har tagit extremt många fighter och har fått ta mycket skit för det. Melki har tagit sig ann många yngre kirurger för upplärning och drivit på så att även de yngre kollegorna ska få operationstid. Det är något som vissa av de äldre kirurgerna inte uppskattat och det är här konflikten bottnar”, säger en.

”Det finns en stor respekt för de äldre kirurgerna och deras kunskap. Men det finns också stora egon inom vår yrkesgrupp där många av de äldre har haft väldigt förmånliga positioner och känner sig hotade när någon som Melki vill modernisera och minska de hierarkiska strukturerna som finns inom thoraxkirurgin”, säger en annan.

Samtliga som NMI har talat med vittnar om att stämningen på kliniken blivit kraftigt försämrad efter UNT:s granskning. De menar att UNT har givit vatten på kvarn åt den grupp som utgör själva problemet på kliniken och som nu öppet mobiliserar för att bli av med Vilyam Melki.

I en publicering förklarar UNT:s ansvarige utgivare Kalle Sandhammar att valet att publicera Melkis namn bottnar i värdet för allmänheten att få kännedom om risker för patientsäkerheten och att en sådan risk skulle kunna vara Melkis frånvaro:

Vilyam Melki är ingen känd person hos allmänheten. Men som sektionschef och biträdande verksamhetsansvarig på thoraxklinken har han ett stort ansvar för hur vården av allvarligt hjärt-, lung- och kärlsjuka bedrivs. De patienter som kommer till kliniken är i fullkomlig beroendeställning till de som arbetar där, som vårdtagare är man utlämnad till att diagnoser är riktiga och att de insatser som sätts in utförs professionellt.

Frågan är då hur detta går ihop med stor frånvaro för att bedriva helt annan kirurgisk verksamhet i egen firma. Internt på Akademiska sjukhuset finns en kraftig kritik. Den som tackat ja till att ta på sig offentliga tjänster med stort ansvar får finna sig i att bli granskad. Självklart får hen själv ge sin syn på saken.

Det finns dock inga uppgifter i UNT som styrker att det skulle förekomma brister i patientsäkerheten på Melkis sektion. UNT tycks alltså mena att Melkis bisysslor är ett potentiellt hot för patientsäkerheten men redovisar inga belägg som bekräftar den bilden.

NMI har kontaktat Kalle Sandhammar för att få hans motivering till hur patientsäkerheten kan vara del i beslutet om namnpublicering trots att det saknas belägg för bristande patientsäkerhet:

– Vi har en rad olika källor på olika nivåer och vet att det finns en omfattande kritik och frågeställningar kring bisysslorna på Akademiska i stort och på thorax i synnerhet. Vi försöker inte koppla bisysslorna till enskilda patientärenden utan det handlar mer övergripande om arbetsmiljön på kliniken. I slutändan handlar det förstås om patientsäkerhet, men också om hur en offentlig skattefinansierad verksamhet bedrivs. Det är det som ligger till grund för vår bedömning av allmänintresset, säger Kalle Sandhammar till NMI.

I granskningen läggs stor vikt på att Melki tjänar miljonbelopp på sina bisysslor och han kritiseras för att bisysslornas omfattning är oförenliga med uppdraget som sektionschef. Samtidigt finns det inga regler som styr hur mycket pengar någon får tjäna på sina bisysslor.

I intervju med Lennmyr frågar Skeri ”Kan du förstå om omfattningen sticker i ögonen på någon?” och får svaret att man kan ha olika uppfattningar om den saken men att ”Den ekonomiska omfattningen och resultatet av bisysslorna är ju inte vår sak.”

– UNT ger en missvisande bild av hur vanligt förekommande bisysslor är inom läkarkåren. Det är vanligt att läkare ägnar sig åt bisysslor både på min chefsnivå och över. Jag kan rada upp ett flertal höga chefer på sjukhuset med omfattande sidoverksamheter och miljonvinster, men UNT ifrågasätter inte att dessa individer är kapabla att jobba som chefer parallellt med sina bisysslor utan väljer att peka ut just mig – det kan jag inte förstå, säger Melki.

UNT summerade i en publicering läsarreaktionerna som följde på granskningen. Där framgår att många är kritiska till Melkis omfattande bisysslor, men även att UNT mottagit kritik från läsare som reagerat på granskningen:

En läsare som hört av sig tycker att UNT är fel ute. Han kallar artikelserien för ett drev och tycker att den är överdimensionerad i relation till att Vilyam Melki fått sina bisysslor godkända av ledningen som tycker att han är duktig.

Fram träder en suddig bild som inte belägger att det skett några oegentligheter. Det enda som tycks vara helt säkert är att det finns en pågående konflikt på kliniken. Är då detta tillräckliga skäl för att publicera en omfattande granskning där en person hängs ut med namn och bild?

Enligt Publicitetsreglerna ska medier noga överväga konsekvenserna av namnpubliceringar: ”Avstå från sådan publicering om inte uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.” Reglerna framhåller även vikten av källkritik: ”Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.”

I den aktuella granskningen ansåg uppenbarligen UNT att det fanns ett allmänintresse som motiverade en namnpublicering.

En namnpublicering kan få stora konsekvenser för den utpekade, inte minst för en person som arbetar inom ett förtroendeyrke, som exempelvis läkare.

– Granskningen har varit väldigt påfrestande för mig personligen. Mina familjemedlemmar har blivit trakasserade på nätet och vår bil har vid flera tillfällen utsatts för skadegörelse. Dessutom har den sedan tidigare infekterade konflikten på kliniken eskalerat till följd av granskningen, säger Melki.

I dag har UNT publicerat en ny granskning om thoraxkliniken på Akademiska sjukhuset som NMI kan få anledning att återkomma till.

Läs NMI:s intervju med den ansvariga journalisten Niklas Skeri här.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *