Elevernas perspektiv saknas i rapporteringen

Utbildningsminister Anna Ekström presenterade nyligen ett förslag om att förbjuda vinstuttag för friskolor, vilket påverkar cirka 390.000 elever. Mediernas rapportering har varit blandad men vad eleverna i friskolor och deras föräldrar anser om förslaget, eller hur de skulle kunna drabbas, saknas i rapporteringen.

 
Foto: Sam Balye/Unsplash

Inför Socialdemokraternas partikongress i början av november presenterade utbildningsminister Anna Ekström den 21 september ett förslag om att förbjuda vinstuttag för friskolor. Ekström uppger att Socialdemokraterna kommer att driva linjen i nästa års valrörelse.

Medierapporteringen kring förslaget som berör cirka 390 000 elever som idag går i en friskola är blandad. De stora dagstidningarna  låter flera röster om förslaget komma till tals medan Sveriges Radios endast låter Anna Ekström och sin egen inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg analysera förslaget. SVT:s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt presenterar förslaget men fördjupar inte rapporteringen. I de olika inslagen och artiklarna saknas perspektiv från elever som går i friskolor och deras föräldrar.

Idag (28/9) publicerar Svenska Dagbladet en podd om s-förslaget, och här ska lyssnarna enligt påannonsen få veta varför s-förslaget inte skulle lösa ”friskoleproblemet”. Att SvD-journalisten Karin Thurfjell tycker att friskolorna är ett problem blir tydligt under det femton minuter långa samtalet och hon radar upp invändningar mot friskolor. Hur elever skulle drabbas om aktiebolagen försvann från skolan är inget som intresserar SvD-journalisterna. Det konstateras kort att kommunerna då skulle vara skyldiga att ta hand om eleverna.

I Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot intervjuas utbildningsminister Anna Ekström medan Studio Ett endast konstaterar att förslaget nu ligger på bordet. Varken Ekot eller Studio Ett släpper fram några utomstående röster. Ekots reporter ställer en fråga, nämligen om förslaget innebär att vinsterna ska återinvesteras i verksamheten. Ekot uppger också att Anna Ekström idag inte kan svara på om förslaget innebär ett stopp för att friskolor drivs i aktiebolagsform.

Båda nyhetsprogrammen låter SR:s inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg kommentera förslaget. Han konstaterar att Socialdemokraterna nu inte längre är bundna till januariavtalet.

Man har under flera år tvingats se hur en samhällsdebatt passivt vuxit fram om denna nygamla fråga, och att det finns en förnyad kritik långt in i de borgerliga leden mot det här systemet. Men man har varit bakbunden av avtalet med Centern. Men nu står man inför ett val och det är en partikongress och det är en partilinje, säger  Tomas Ramberg i Studio Ett.

Sveriges Televisions nyhetsprogram Aktuellt och Rapport nämner kort huvudlinjerna kring förslaget i sina sändningar men man fördjupar inte sin rapportering med intervjuer eller analyser.

Dagens Nyheter ger förslaget relativt stort utrymme och låter flera intressen komma till tals. I en artikel på nyhetsplats intervjuas Anna Ekström om förslaget. Ulla Hamilton, ordförande i Friskolornas Riksförbund och Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, får utrymme för att kritisera förslaget i DN:s artikel.

Det är en väldigt stor andel av eleverna som de vill slå undan fötterna för. Vi kommer hamna i en situation där en väldigt liten andel faktiskt har möjlighet att välja en friskola, menar Ulla Hamilton.

Dagens Nyheters Ekonomidel innehåller också en intervju med företagsledaren Rune Andersson, styrelseordförande i Mellby gård, som är den största aktieägaren i skolkoncernen Academedia. Rune Andersson får i artikel ge företagens perspektiv på förslaget där huvudkritiken är att incitamenten för att investera och driva friskolor försvinner om förslaget blir verklighet.

Det är ett orealistiskt förslag, vem vill investera pengar i en verksamhet där man inte får någon avkastning på sin satsning, säger Rune Andersson till Dagens Nyheter.

NMI har i en nyligen publicerad rapport undersökt hur nyhetsmedier rapporterar kring forskningsläget om skolval och friskolor. Här framkommer det att medierna i fyra av fem publiceringar om skolsegregation inte redogör för den enligt forskningen största bidragande orsaken till skolsegrationen, nämligen boendesegregationen. I stället lyfts friskolor och/eller det fria skolvalet fram som förklaring till skolsegregation vilket ger en missvisande beskrivning av forskningsläget.

Fakta:

Idag är en av fyra skolor fristående och cirka 390 000 elever är inskrivna i en friskola. Definitionen av en friskola är att den inte har kommunen som huvudman. I genomsnitt ligger friskolornas vinst på 3,4 procent före skatt.

Källa: Friskolornas Riksförbund

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *