Norsk faktagranskning även av journalistik

Idag lanserar fem medieföretag faktiskt.se som ska faktakolla bland annat politikers uttalanden och bidra till ”faktabaserad offentlig debatt”. Någon granskning av journalistik ser det inte ut att bli.

 
Faktisk-NO

En av förebilderna som nämnts är den norska faktisk.no som startades i fjol. Faktisk.no ägs också av några medieföretag (norska), men en stor skillnad är att norska faktisk.no består av en fristående redaktion på runt tio journalister. Svenska faktiskt.se är en samlingssajt för granskningar utförda av journalister som arbetar på någon av de fem samverkande redaktionerna (DN, SVT, SR, SvD och KIT).

Bild: Faktisk.no granskar idag Høyre.

En annan väsentlig skillnad är att norska faktisk.no även granskar det som de stora nyhetsmedierna publicerar. Men någon mediegranskning ser det inte ut att bli för faktiskt.se, i alla fall inte om man utgår ifrån dagens presentation. Ekochefen Olle Zachrisson beskriver bevakningsområdet:

”Huvudsakligen är det två typer av påståenden som vi kommer att granska. För det första klassiska sakpåståenden som en politiker eller annan makthavare yttrar i tal eller skrift. Det kanske påstås något i en debatt, i en intervju eller i ett partis valinformation som är värt att nagelfara. För det andra planerar vi att granska nyhetslika påståenden som fått så stor viral spridning i sociala medier att de kan sägas påverka samhällsdebatten. ”

SVT skriver: ”Faktakollen granskar politiker, myndigheter, intresseorganisationer och politiska opinionsbildare, men också personer som har stort inflytande på annat sätt i samhällsdebatten.”

Det finns många exempel på att journalister dragit slutsatser, som påverkat den offentliga debatten, men som visat sig felaktiga. Men att journalister granskar journalister tillhör ovanligheterna, i alla fall i Sverige. Ingen av de 13 publicerade artiklarna idag på faktiskt.se granskar journalistik.

Ett par exempel från Norge:

Baserat på en undersökning skrev Aftenposten att norrmännens misstro mot forskning ökar och dessutom ökar tron på konspirationsteorier. Det var helt fel, kom faktisk.no fram till. Aftenpostens nyhetschef Mina Hauge Nærland kommenterade: ”Takk til Faktisk, vi lager en presisering i saken.”

Norska Public Service-tv NRK påstod att den norska regeringen skulle skära ner anslagen till folkhögskolorna med 45 miljoner norska kronor. Helt fel. NRK:s Hanna Thorsen kommenterar, ”NRK ser at vi kunne vært mer presise om tallgrunnlaget i innslaget i Dagsrevyen i går, dette blir derfor korrigert i sendingen i kveld.”

Faktisk.no har orsakat mängder med debatt och dragit på sig rikligt med kritik, nyligen om norsk befolkningsökning. Det startade dåligt med att SSB:s forksningsdirektör (norska SCB) påpekade att faktisk.no hade missförstått statistik.  Faktagranskningar har ibland följts av långa diskussioner om vad som egentligen är korrekta fakta.

Svenska faktiskt.se gick tidigare under namnet ”valkollen”.  I projektbeskrivningen anges hur valkollen ska ha bidragit till valdebatten:

”Svenska medborgare har kunnat fatta välgrundade beslut om hur de ska rösta och det politiska samtalat har präglats av värdegrunder och fakta. Valkollen har bidragit till detta.”

Projektet syftar till att påverka allmänhetens underlag för att rösta, alltså vilken information som allmänheten tar del av och litar på. De största medieföretagen, understödda av statsbidrag, tar rollen som ”sanningskommissarier” och projektet kritiserades bland annat av den liberale debattören Håkan Boström:

”Varför då detta ståhej om falska nyheter? Det huvudsakliga skälet är nog att företrädare för etablerade intressen känner sig hotade av att de håller på att tappa kontrollen över informationsspridningen i samhället. ”

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *