Vart och ett av felen kan tyckas vara marginellt i sammanhanget och det finns en rad andra friade faktauppgifter som man kan tycka är minst lika fel som de nu fällda, exempelvis användningen av ordet ”plantage” för att beskriva svenskt skogsbruk. Men man kan ändå konstatera att granskningsnämnden för ovanlighets skull nu utrett sakläget på ett par punkter och därmed kunnat konstatera osaklighet i svt:s publicering.
Det som de flesta anmälare och andra reagerat på är den monumentala ensidigheten i framställningen: att skogsbruket hotar skogen på längden och på tvären, under närmare fyra timmars sändningstid. Men som NMI visat många gånger är den här typen av partiskhet helt förenligt med sändningstillståndens krav på opartiskhet i public service. Granskningsnämnden menar även i detta fall att programserien lever upp till kravet på opartiskhet:
Sett ur ett helhetsperspektiv speglades i programserien olika intressen i skogsdebatten, bland annat biologiska, ekologiska och industriella, samt den stora efterfrågan på olika marknader av ett brett spektrum av produkter som tillverkas av trä., skriver granskningsnämnden.
Det som fällts i andra sammanhang är exempelvis om en svt-reporter tagit ställning i en kontroversiell fråga. Därför är sådana ställningstaganden ganska ovanliga. Men så länge som ensidigheten handlar om att intervjuade personer – så kallade ”tillfälligt medverkande” – representerar enbart en sida i en brännande fråga blir det inte fråga om fällning. Därför är den typen av partiskhet desto vanligare.
Anmärkningsvärt är att SVT Vetenskaps Anna Schytt och Linus Brohult i ett blogginlägg publicerat i anslutning till granskningsnämndens beslut argumenterar för att de ursprungliga publiceringarna i två av de tre fallen var motiverade. Man brukar acceptera utslagen utan att protestera eller argumentera ytterligare.
Exempelvis konstaterar SVT Vetenskap att det var motiverat att byta ut termen ”kontinuitetsskog” till ”naturskog”:
SVT Vetenskapas uppgift är att sprida kunskap om vetenskap till en bred allmänhet. Vi behöver ofta ersätta fackuttryck med andra termer för att förenkla. Självklart måste slutresultatet alltid bli korrekt, men vi kan inte alltid hålla oss till forskarnas termer.
SVT brukar ofta framhålla hur viktiga besluten i granskningsnämnden är, vilken stor respekt man har för dem och att de leder till reflektion, lärande och förbättring. Något sådant syntes inte till i SVT-redaktörernas kommentar.
När kritiken nådde SVT i höstas kallade redaktören Linus Brohult kritikerna för lobbyister.
Anna Schytt, chef på SVT Vetenskap, menade i en intervju med NMI i höstas att dokumentären väl lever upp till public service-uppdraget och att man beskrivit läget i skogen på ett korrekt sätt.
– Ja, det tycker jag. Det höjer kunskapsnivån om skogen och allt som den ska räcka till för. Den gör tittaren medveten om den dragkamp som finns nu mellan olika intressen.
***
Som av en händelse publicerade Journalisten, samtidigt som skogsbeslutet i granskningsnämnden, en intervju med DN-journalisten Lisa Röstlund som handlar om att NMI granskat hennes artiklar om skogen. Lisa Röstlund upplever att hon blivit mycket hårt granskad och kritiserad. Även hon anser sig utsatt för lobbyism. NMI har i höstas publicerat en rapport (finansierad av branschorganisationen Skogsindustrierna), genomfört ett seminarium och därefter i år publicerat en artikel som handlar om Lisa Röstlunds skogsjournalistik. Vår ambition har varit att på ett respektfullt sätt granska en viktig makthavare när det gäller diskussionen om den svenska skogen. I samtliga fall har Lisa Röstlund och/eller Dagens Nyheter erbjudits att kommentera, bemöta och medverka. (NMI har dock inte erbjudits att bemöta kritiken som publicerats av Journalisten)
Inga kommentarer