DN missar ekonomiska incitament i artikel om långtidsarbetslösheten

I en artikel om läget på arbetsmarknaden belyser DN flera intressanta perspektiv men missar en fundamental frågeställning: hur kan incitamenten för arbetsmarknadens parter förbättras?

 

I en artikel intervjuar DN:s reporter Andreas Lindberg Arbetsförmedlingens chefanalytiker Anders Ljungberg om den höga långtidsarbetslösheten. Det är framförallt gruppen som varit utan arbete i över två år som Arbetsförmedlingen nu bevakar extra noga. Den gruppen ”fortsätter att växa och hamnar allt längre bak i kön när företag ska nyanställa”, konstaterar man.

DN:s artikel är intressant och belyser flera olika perspektiv. Man pekar till exempel på att många företag har svårt att få tillbaka den personal som förlorades under coronaepidemin. DN skriver också intressant om möjliga orsaker till varför endast 500 av de 38 000 Ukrainska flyktingar som ansökt om uppehålls- eller arbetstillstånd har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen.

Men DN missar att ställa de kritiska frågorna om orsaken till den höga långtidsarbetslösheten.

Läs även Martin Berg i Svenska Dagbladet: Underbetyg till rapportering om arbetsmarknaden.

Andreas Lindberg frågar vad Arbetsförmedlingen gör för att komma åt matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden.

”I första hand är det utbildningsinsatser, ofta reguljär utbildning, och om inte det är möjligt så är det kanske praktik eller någon kortare arbetsmarknadsutbildning. Det är i första hand utbildningsinsatser som behövs”, svarar Anders Ljungberg

Han följer upp frågan om det inte finns behov av ”nya åtgärder”.

”Vi måste jobba vidare med det som många av de här frågorna handlar om: långsiktiga insatser och nära samarbete med inte minst kommunerna. Vi håller på att bygga upp kontaktnäten igen och skriver överenskommelser med kommunerna. Det är viktigt att fortsätta på den vägen för det är nyckeln till att lyckas”, svarar Ljungberg.

NMI har i flera undersökningar visat att medierna sällan, eller aldrig, tar upp eller diskuterar strukturella orsaker och åtgärder kopplade till arbetsmarknaden. Utbildning, som givetvis är viktig, presenteras ofta som universallösningen.

Sverige ligger i EU:s toppskikt för arbetskraftskostnader och i kombination med en hög andel nyanlända flyktingar och ett växande utanförskap finns det all anledning för redaktionerna att fokusera mer på frågan.

Regeringen har även under våren presenterat flera förslag som kan påverka incitamenten för att ta ett arbete. Till exempel den föreslagna höjningen av a-kassan, ett slopande av karensdagen samt ett garantitillägg för de med lägst pension. Förslag som flera experter menar kan påverka arbetsutbudet negativt.

DN gör inte heller någon ansats att i artikeln försöka lyfta upp eller diskutera olika strukturella orsaker bakom den höga långtidsarbetslösheten.

Foto: Markus Spiske/Unsplash

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *