Mediernas prognos av flygbranschen gav en missvisande bild

De senaste månadernas flygrapportering har handlat om hur det har varit omöjligt att få tag på passtider i närtid, om timmeslånga köer för att passera säkerhetskontrollerna på Arlanda och att flygresandet ökat kraftigt. Men för bara ett år sedan lät det annorlunda i medierapporteringen om flygbranschens återhämtning.

 
Nyhetsutklipp från SR och DN.

Drygt 2,6 miljoner passagerare flög från någon av Swedavias flygplatser under maj i år vilket är en ökning med 500 procent jämfört med samma månad förra året och nästan i nivå med december 2019. TT har rapporterat om Swedavias senaste statistik, vilket har återpublicerats i bland annat DN:

”Maj är generellt sett en stor resemånad och av våra flygplatser hade Arlanda flera av de mest reseintensiva dagarna hittills sedan pandemins start. Den starka återhämtningen fortsatte både inom Europa- och inrikesresandet och trafiken ökar nu vecka för vecka”, säger Swedavias vd och koncernchef Jonas Abrahamsson i ett pressmeddelande som publicerades i DN.

Men för knappt ett år sedan när nedläggningen av Bromma flygplats debatterades målade några medier upp en bild av att flygtrafiken inte kommer att komma tillbaka till nivåerna före pandemin – detta trots att expertkällornas prognoser, om en osäkra, visade på en återhämtning av flygtrafiken inom några år. Något som NMI rapporterade om redan då.

I Sveriges Radio konstaterar Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att ”alla förstår utmaningen med ett Arlanda som tappar i konkurrenskraft och med ett generellt minskande flyg. Det kan inte vara en god hushållning med skattebetalarnas pengar att upprätthålla tomma flygplatser under en väldigt lång tid framöver”. Journalisten ifrågasätter inte uttalandet utan ställer i stället frågan ”Så idag har vi kommit ett steg närmare en nedläggning av Bromma?”.

I en annan intervju med infrastrukturministern ställde DN:s reporter frågan ”Flygtrafiken bedöms inte återhämta sig alls under överskådlig framtid, kommer det kräva mer statliga stödinsatser?” och därefter frågan ”Känns det som att pandemin – på bred front – medfört en möjlighet till en mer hållbar nystart?”.

Ovannämnda frågeställningar blottar journalistens egen framtidsförhoppning, vilket inte sällan står i vägen för en allsidig och saklig rapportering. En mer saklig rapportering om flygtrafikens återhämtning efter pandemin hade speglat branschens och myndigheternas bedömning.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *