Svt:s webb laglöst land

Namnpubliceringar i samband med anklagelser är en het medieetisk fråga och handlar inte bara kulturkändisar och journalister. När en namngiven läkare anklagas på svaga grunder avslöjas svagheter i redaktionernas rutiner. Både SVT, Svenska Dagbladet och TT aviserar skärpningar, och agerar när Näringslivets medieinstitut granskar.

 
SVT-Webb-Laglost-Land-NMI

Pressens opinionsnämnd fällde nyligen 29 tidningar för att de publicerat anklagelser på svag grund mot en namngiven läkare. Det var en nyhet som hade traderats i tre led: tidningarna fick den från TT som fick den från SVT. Vare sig tidningarna, TT eller SVT hade gjort någon nämnvärd kontroll av de allvarliga anklagelserna som det handlade om. SVT hade hittat anmälningarna mot läkaren på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och refererar inte till någon annan källa.

Pressombudsmannen prövade tidningarnas publiceringar och kom fram till att den allvarliga kritiken var svagt underbyggd och därför var namngivningen inte motiverad. ”Vem som helst kan anmäla av vilket skäl och på vilken grund som helst. En anmälan säger således inget om skuldfrågan”, skriver PO och tidningarna fälls.

Men PO prövar inte SVT:s webbpubliceringar, och faktum är att det inte sker överhuvudtaget. Den som vill klaga på en webbpublicering på SVT eller Sveriges Radio har ingenstans att vända sig. Det är laglöst land.

När Näringslivets medieinstitut dagen efter fällningen hör av sig till Daniel Legue på SVT så är publiceringen oförändrad och läkaren är fortfarande namngiven. Daniel Legue är ny ansvarig utgivare för SVT Nyheter Uppsala och var inte delaktig i den ursprungliga publiceringen för nästan ett år sedan.

En vecka senare är publiceringen ändrad och läkaren anonymiserad. Dessutom har SVT publicerat en ny artikel som är en uppföljning på den ursprungliga, och där det konstateras att anmälningar mot den nu anonyme läkaren lagts ner.

Varför har SVT anonymiserat?
– Jag gjorde en journalistisk bedömning. Vi gick igenom anmälningarna och det visade sig att två var nedlagda och läkaren hade inte fått kritik. Då gjorde jag den bedömningen att det inte var motiverat med namnpublicering, säger han till Näringslivets medieinstitut.

Daniel Legue. Foto: SVT

Daniel Legue vill inte gärna recensera dem som var inblandade i den ursprungliga publiceringen, däremot håller han principiellt med om PO:s bedömning.

– Bara för att det finns en anmälan är det inte skäl i sig att namnpublicera den anmälde.

Har den här händelsen lett till någon förändring på redaktionen?
– Vi har diskuterat internt. Man måste göra en uppföljning om man publicerar anklagelser. Det var inte gjort i det här fallet. Om man har namnpublicerat så måste man ha koll på de fallen och följa upp.

Daniel Legue är positiv till att göra det möjligt att klaga på webartiklar:
– Jag skulle gärna se att våra webbartiklar kunde prövas. Jag tycker det skulle kunna falla in under samma prövning som finns av exempelvis Expressen.se eller en lokaltidnings webbartiklar.

Fredric Karén anonymiserar
De tidningar som fällts måste publicera beslutet. Några tidningar har valt att ta bort den fällda artikeln, andra att anonymisera men låta anklagelsen mot läkaren finnas kvar. I några fall har tidningarna inte gjort någonting åt den ursprungliga artikeln. Det ger ett lätt bisarrt intryck när en tidning publicerar att namngivningen av läkaren strider mot de medieetiska reglerna, men samtidigt fortsätter att publicera namnet.

– Det finns inga formella regler när det gäller hur en tidning ska göra med sin publicering efter att den blivit fälld. Det är upp till varje publicist att bedöma, säger Pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

Ola Sigvardsson, Pressombudsman. Foto: Jonas Hellsén.

Det finns rekommendationer från Tidningsutgivarna som innebär att en fälld artikel antingen ska avpubliceras från tidningens webbplats eller så ska det tydligt markeras att den blivit fälld.

Har du någon egen åsikt om hur en tidning bör agera i det här aktuella fallet?

– Även om en sådan här publicering sjunker långt ner i flödet och kanske inte syns om man inte söker aktivt efter den, så tycker jag att tidningarna borde anonymisera personen. Det hade jag gjort om jag var ansvarig, säger Ola Sigvardsson.

Svenska Dagbladet agerar efter att Näringslivets medieinstitut hört av sig. Chefredaktören Fredric Karén skriver i ett mail:

Fredric Karén. Foto: SvD, Joakim Ståhl.

”Tidningarna har olika principer kring detta, vi har valt att behålla ursprungsartikeln intakt.

Den senaste tiden har jag dock funderar över en skärpning av våra regler, mycket på grund av sökbarheten på Google men också för att gamla publiceringar kan få nytt liv och delas flitigt på sociala medier. Det finns också en ökad diskussion kring medier och etik och jag tror det är viktigt att vi tar dessa frågor på stort allvar.

Därför har vi från och med nu infört principen att anonymisera artiklar som klandrats för namnpublicering. I de fall vi skulle klandras för utpekande detaljer, även om personen är anonym, tar vi bort dessa detaljer.”

Svd:s artikel är numera anonymiserad.

TT skärper rutiner
Det är andra gången i år som TT:s kunder fälls för något TT skrivit, vilket är pinsamt och potentiellt kan leda till kundtapp. TT har lovat sina kunder att denna gång stå för avgifterna som är förknippade med fällningarna, vilket lär kosta TT runt 750 000 kronor för alla tidningarna, avslöjade NMI. Men Expressens chefredaktör Thomas Mattsson menar att tidningarna bör betala själva.

– Jag har aldrig hört talas om att TT eller någon annan betalat expeditionsavgiften för tidningar, kommenterar Ola Sigvardsson.

I höstas visade Näringslivets medieinstitut att TT:s system för rättelser och återkallande av texter fungerar dåligt, och TT lovade bättring. Detta bidrog till en diskussion med PO där TT ville bli ansvarigt för sina egna texter istället för tidningarna. Men, tidningarna måste ta ansvar för sina egna publicistiska beslut, resonerade PO.

Daniel Kjellberg. Foto: Jessica Gow/TT

TT:s avgående redaktionschef Daniel Kjellberg aviserar ytterligare skärpningar av TT:s rutiner för att det ska bli rätt:

– Vi har bland annat stramat åt vår publicistiska policy och inskärpt vikten av att leva upp till den i alla delar av vår redaktionella organisation. Detta gäller inte minst när vi citerar uppgifter ur andra medier och vi gör i dag mer eget arbete i form av kontroller av kritiska uppgifter, säger Daniel Kjellberg till Näringslivets medieinstitut.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *