Framtidens elsystem stabilt även utan kärnkraft, enligt Ekot

Ekot uppger i ett inslag att elsystemets stabilitet kan uppehållas utan kärnkraft. Istället ska olika flexibla lösningar lösa problemet. Detta motsägs dock av expertmyndigheten Svenska kraftnät som vid flertalet tillfällen påpekat vikten av ny planerbar energi.

 
Nedlagda kärnreaktorer: Ringhals 1 och 2

I ett inslag om hur framtidens elsystem ska klara stabiliteten uppger Ekots reporter Mona Hambreus att:

”Diskussionen om att bygga ny kärnkraft har fått nytt bränsle i samband med att regeringen i förra veckan föreslog samtal över blockgränsen i energipolitiken. Samtidigt anser flera forskare att elsystemet skulle kunna vara tillräckligt stabilt även utan kärnkraft”.

Hon lägger även ut en puff för inslaget på twitter:

”Framtidens elsystem kan bli stabilt även utan kärnkraft, anser flera professorer och experter”.

Mona Hambreus hänvisar till flera forskare och professorer men i inslaget uttalar sig endast forskaren Philip Jonsson, professor i energisystem vid Chalmers.

”Många av de här sakerna är inte alls så svåra att få till. Det handlar till exempel om smart laddning av elbilar. Styrning av värmepumpar och för industrin då när det kommer vätgasbaserad stål då är det ihop med vätgaslager där man kan lagra elenergin i vätgas”.

Lyssnarna får intrycket av att elsystemet faktiskt skulle klara stabiliteten utan planerbar energiproduktion. Myndigheten Svenska kraftnät, som ansvarar för elsystemets driftsäkerhet, har dock i flera rapporter understrukit vikten av planerbar produktion för elsystemets funktion och stabilitet.

”Med nuvarande utveckling i Sverige sker ökningen i elproduktion i första hand genom ny vindkraft, även om solkraft kan komma att utgöra en ökande del. Svenska kraftnät ser i dag inte några tydliga signaler om att andra typer av elproduktionsanläggningar konkret är planerade, även om biobränsleanläggning och små kärnkraftsanläggningar diskuteras. Detta är den grundläggande orsaken till många av de utmaningar som vi tar upp i systemutvecklingsplanen, eftersom en minskande andel planerbar elproduktion innebär stora utmaningar för elkraftsystemets leveranssäkerhet”, skriver Svenska kraftnät i sin senaste Systemutvecklingsplan för  2022 – 2031.

I inslaget görs även kärnkraftens vara eller icke vara till en politisk fråga:

”Frågan om ny kärnkraft har fått ökad uppmärksamhet i politiken de senaste åren. Alla partier till höger vill ha ny kärnkraft och nyligen öppnade regeringen för samtal om det. Ett av förespråkarnas tyngsta argument är att kärnkraften är planerbar. Den kan leverera i alla väder och ger stabilitet till elkunderna”, uppger Mona Hambreus.

Men frågan om planerbar energi är inte en politisk fråga. Det har som sagt Svenska kraftnät påpekat flera gånger. Det är en fråga om systemets driftsäkerhet.

Branschföreträdare påpekar också att både vind- och kärnkraft behövs för att klara den växande efterfrågan på el.

”Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet”, skriver Unipers och Svensk Vindenergis vd Johan Sveningsson och Daniel Badman.

NMI har i flera artiklar visat att Public Service och de stora mediernas bevakning av elsystemet brister. I en intervju med Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek konstaterar han att ”man varken kan tala om rapporteringen är bra eller dålig eftersom det råder en total avsaknad av rapportering” om elsystemets utmaningar och vikten av planerbar energi för elsystemets driftsäkerhet.

Enligt uppgift kommer Studio Ett i eftermiddag ta upp frågan i ett längre inslag. Kanske blir det då en mer rättvisande beskrivning av energisystemet.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *