Mediemyt: kärnkraften spelar ingen roll för tysk energiomställning

Näringslivets medieinstitut letar efter myter om energifrågor som förekommer i nyhetsmedier. Idag handlar det om kärnkraftens roll i den tyska energiomställningen. Den syns inte alls i viss rapportering. 

 
Tyskland återstartar kolkraft. Men kärnkraftens roll glöms bort i svensk medierapportering.

Svenska medier rapporterar en hel del från den tyska energiomställningen Energiewende, som bland annat går ut på att omvandla det tyska energisystemet till förnybar elproduktion och lägga ner fossilkraft och kärnkraft. En strategi för att minska utsläpp har varit att tillfälligt ersätta kolkraft med naturgas från Ryssland, men här har Tyskland på grund av Rysslands invasionskrig i Ukraina fått ändra kurs och nu går utvecklingen åt motsatt håll. Det har diskuterats intensivt i medierna det gångna året.

I rapporteringen i svenska medier händer det ofta att kärnkraftnedläggningens betydelse för omställningen bagatelliseras, eller inte ens nämns. I själva verket utgör nedläggningarna en mycket stor del av Energiewendes utmaningar och anses av allt fler experter och politiker vara ett misstag.

Kärnkraften stod tidigare (2011) för en fjärdedel av elproduktionen i Tyskland. Nu finns bara 3 kärnkraftsreaktorer kvar i drift, och de står för ungefär 6 procent av elproduktionen. Det är en starkt bidragande orsak till att Tysklands co2-utsläpp nu ökar. Och precis som i Sverige leder mindre kärnkraft till högre elpriser.

Men det är en allt för ofta upprepad myt att kärnkraften inte skulle spela någon roll för de enorma utmaningarna och de skenande kostnaderna i Tysklands energiomställning. En vanlig förklaring som ges till missade klimatmål och höga priser är att det uteslutande skulle bero på Rysslands-frågan. I journalistiken blir resultatet allt för ofta att man talar om vindkraft, kolkraft och naturgas men helt enkelt inte nämner kärnkraften.

Det finns exempel på nyanserad rapportering om Tysklands energiomställning, till exempel Daniel Allings reportage i Sveriges Radios Studio Ett (november 2022) när han rapporterar att ledande företrädare för både konservativa CDU och liberala FDP nu talar om fortsatt användning av kärnkraft:

”Även om det ännu finns storpolitisk enighet kring Energiewende höjs idag en del röster för att kärnkraft kanske ändå behövs för att klara omställningen.”

Men det finns desto fler exempel på motsatsen, där det handlar om Tysklands klimatmål och energiomställning utan att kärnkraftens betydelse sätts in i sammanhanget eller ens nämns. Här ges några exempel.

I Dagens Nyheter rapporterar Tysklandskorrespondenten Lovisa Herold (januari 2023) om de missade tyska klimatmålen, men nämner inte kärnkraften överhuvudtaget:

”Att Tyskland (trots detta) inte når sina klimatmål beror bland annat på att den stoppade fossilgasimporten från Ryssland fått landet att utöka förbränningen av kol och olja.”

”Men det allra viktigaste för att Tyskland ska kunna klara klimatmålen är att öka takten på utbyggnaden av förnybar energi, säger Simon Müller.”

***

När SVT:s klimatkorrespondent Erik Bjerström (mars 2022) skriver om Tyskland klimatmål och att den ryska invasionen av Ukraina ökat brådskan nämns inte nedläggningen av kärnkraften:

”Att få en fossilfri industri och energiförsörjning är den tyska regeringens främsta politiska prioritering. 30 000 vindkraftverk snurrar redan i vad tyskarna döpt till ”sparrislandskapen”.

Rysslands invasion av Ukraina har ökat brådskan. Nu talas det både om behovet av energifrihet och ekologisk patriotism för att klara målen. Begrepp som tidigare inte hörts i debatten. ”

***

Programledaren i Sveriges Radios vetenskapsredaktion (februari 2022) om nedläggningen av den tyska kärnkraften:

”Men blir man inte mer beroende av den ryska gasen då?”

Reportern Marcus Hansson:

”Ja och nej. Man är ju redan beroende av rysk gas sedan många år tillbaka, inte minst för uppvärmning av bostäder. Vad gäller elproduktion så kommer man troligtvis behöva bygga några gaskraftverk. Men de kommer ju inte att vara i drift så många år. I mitten av 30-talet ska man ju ha 100 procent förnybar el, och då har ju de här kraftverken ändå tjänat ut. Så att så mycket mer gasberoende från Ryssland än man redan har, det tror jag inte att det kommer att bli, så vitt jag kan bedöma.”

I ett 40 minuter långt program om elfrågan i Tyskland fördjupas inte frågan om kärnkraften.

***

Ekot rapporterar (juni 2022):

”Men även om politikerna försäkrar att kolets återkomst är tillfällig så finns det en oro att den försena omställningen till förnyelsebara energikällor inom EU. Efter att de tyska och österrikiska planerna blivit kända sa kommissionsordföranden Ursula von der Leyen att unionen måste akta sig för att halka tillbaka i användningen av de smutsigaste energislagen.”



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *