Ny reportergranskning: kritiska aspekter på kärnkraft dominerar

Sveriges Radios klimat- och miljöreporter Mona Hambraeus energirapportering under det senaste året har framför allt handlat om hinder för utbyggnaden av vindkraft. I hennes rapportering om kärnkraften dominerar kritiska aspekter av kraftslaget och då i huvudsak gällande oklarheter kring slutförvaret av det radioaktiva avfallet, men hon uppmärksammar också planer på mer kärnkraft. Inget inslag handlar specifikt om hinder för mer kärnkraft.

Sveriges Radio håller inte med om NMI:s slutsats att Mona Hambraeus rapportering skulle vara ”snedvriden”. Helena Giege som är tf inrikeschef på Ekot skriver i ett mail:

”Vi håller inte med om det sätt ni beskriver rapporteringen som snedvriden. Mona har rapporterat brett, både nationellt och internationellt om energifrågan. Det gäller både aktuella händelser och olika granskningar, och som även er genomgång visar är den bred och har problematiserat såväl vindkraft som kärnkraft och andra energislag samt belyst energieffektivisering.”

NMI har gått igenom 34 energirelaterade inslag från Mona Hambraeus under det senaste året för att utreda hur Hambraeus har skildrat energidebatten. Hon rapporterar alltså ofta om energifrågor. Man kan jämföra med Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie Louise Kristola, vars energirapportering NMI också undersökt, där 20 inslag hittades under samma period.

Läs även NMI:s genomgång av klimatkorrespondenten Marie-Louise Kristolas energirapportering.

I 18 av de 34 inslagen har Hambraeus fokuserat på olika aspekter av vindkraften. Framför allt har rapporteringen handlat om att staten borde ta ett större ansvar för att förenkla tillståndsprocesserna och därmed underlätta för utbyggnaden av vindkraft. Vid inget tillfälle har hon i dessa inslag problematiserat hur vindkraften påverkar effektbalansen och stabiliteten i energisystemet. När hon rapporterade om kärnkraften togs dock frågan om påverkan på systemet och planerbarheten upp.

I flera inslag nämns att energiproduktionen måste öka skyndsamt för att nå klimatmålen och vindkraften beskrivs som central i den omställningen. I ett inslag problematiserar Hambraeus hur Tidöavtalet kan leda till att utbyggnaden av vindkraft fördröjs till förmån för utbyggnad av kärnkraft. I inslaget intervjuas en representant från branschorganisationen för vindkraft som är kritisk till förändringen men ingen förespråkare för den nya energipolitiken fick komma till tals.

Huvuddelen av den vindkraftsrelaterade rapporteringen handlar om hur kommunernas vetorätt leder till att planerade vindkraftsprojekt inte blir av. I flera av dessa inslag intervjuas kommunpolitiker och kommuninvånare som motsatt sig vindkraftsparker på kommunens mark. I  inslagen betonas hur utbyggnaden av vindkraft är nödvändig för energiomställningen och att det finns ett stort intresse från industrin att bygga ut vindkraft men att kommunernas veto är ett hinder för utvecklingen.

I ett inslag lyfts hur ett vindkraftsprojekt fått grönt ljus och att detta väntas ge ett stort och välkommet tillskott till energiproduktionen. I ett annat inslag beskrivs ett rekordstort intresse för utbyggnaden av vindkraft och att produktionen skulle täcka en stor del av det kommande energibehovet om samtliga projekt blev av. I båda dessa inslag lyfts endast fördelar med mer vindkraft fram.

Hambraeus problematiserar i två inslag hur kinesiska företag i allt större utsträckning äger svensk vindkraftsproduktion och att detta på sikt kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

Därutöver rapporterar Hambraeus om att opinionen för vindkraft har minskat i Sverige där det numera är fler som är kritiska till vindkraft än som är positiva, men trots opinionsläget så är huvuddelen av de som intervjuas i inslaget positiva till vindkraften. Den enda av de tillfrågade som är kritisk till vindkraft i sitt närområde får frågan ”Finns det något som skulle kunna ändra dig?”.

Huvuddelen av inslagen som berör kärnkraften problematiserar hur det radioaktiva avfallet ska hanteras och huruvida slutförvaringen är tillräckligt säker. Inslagen kretsar kring regeringens beslut från januari 2022 om att godkänna slutförvaringen av radioaktivt avfall, i inslagen får även kärnkraftsindustrin som är positiva till beslutet komma till tals, men tonvikten ligger i huvudsak på kritikernas argument.

I ett inslag som Näringslivets medieinstitut tidigare uppmärksammat så påstås att den nuvarande regeringens ambition att bygga ut kärnkraften skulle kunna leda till dubbelt så mycket radioaktivt avfall.

Hambraeus uppmärksammade i månadsskiftet juni juli hur intresset för SMR-reaktorer har ökat kraftigt. Den nya generationens kärnkraft beskrivs både som mer kostnadseffektiv och säkrare än traditionell kärnkraft. Samtidigt poängteras det i inslagen att det är bråttom att nå klimatmålen men att bygga ny kärnkraft tar lång tid och att energibehovet på kort sikt därmed behöver täckas av andra energislag.

I ett längre reportage besökte Hambraeus kärnkraftverket i Oskarshamn. Vd:n för kärnkraftverket uppgav att det finns investerare för ny kärnkraft men att det som behövs är tydlighet från politiskt håll som ger förutsättningar att driva kärnkraftverk på sikt. Utöver vd:n så intervjuas även två forskare om energimarknadens framtid. Båda dessa forskare är skeptiska till att kärnkraften är nödvändig i det framtida energisystemet, en av dem förordar en mix under en övergångsperiod där kärnkraften ingår.

Utöver vind- och kärnkraft så har Hambraeus rapporterat om att energikrisen lett till ökad energieffektivisering runt om i Europa, samt om EU:s förslag att pengar från utsläppsrätter ska användas för att lindra energikrisen.

NMI har sökt Mona Hambraeus för en kommentar.