Svag upprättelse för felaktigt utpekad fuskbyggare

Vad händer efter att Granskningsnämnden har fällt ett TV-inslag för bristande saklighet? Enligt lag ska programföretaget göra en pliktsändning som offentliggör beslutet ”på lämpligt sätt”. Men den drabbade part som hoppas på upprättelse, riskerar att bli besviken.

 

Leif Karlsson i Hällefors är en av dem som hoppades på för mycket. Han utmålades som notorisk fuskbyggare i TV4:s program med samma namn. Inslaget fälldes i Granskningsnämnden för att det stred mot kravet på saklighet. Nämnden skrev att TV4:s exempel inte kunde ”utgöra tillräckligt stöd för att framställa A som en allmänt oseriös entreprenör”.

Inslaget gick att se på TV4:s hemsida i nästan ett års tid efter fällningen (fram tills nu, när de fick frågor om det). Där fanns ingen information om att inslaget fällts. Lika länge har det funnits en detaljerad beskrivning av inslaget på programmets hemsida. Inte heller där stod någonting om fällningen.

Pliktsändningen – ungefär en minut lång – uppfyller lagkravet, men från Leif Karlssons synvinkel gjorde den varken till eller från:
– Jag vet knappt någon som sett pliktsändningen. Och det är bara närstående som förstått att det rörde inslaget om mig. På hemsidan fanns allt kvar som om ingenting hade hänt. Det är illa att programföretaget behöver göra så lite trots att de blivit fällda”.

På frågan om hur TV4 offentliggör fällningar, och varför det inte står något om dem på hemsidan, svarar Magnus Törnblom, pressansvarig hos TV4:
– Vad gäller fällningar i Granskningsnämnden gör vi pliktsändningar i tv – där vi redogör för beslutet och varför vi blivit fällda – på det sätt som vi är ålagda. Vi har inte haft, och har inte heller för närvarande, några konkreta tankar på att göra något annat än det.

Han säger att TV4 missat att ta bort det aktuella inslaget, som fanns tillgängligt med teckentolkning.
– När vi får en fällning innebär våra rutiner att vi antingen plockar bort programmet från våra plattformar, eller att programmet klipps om i de delar där vi fällts, säger han.

TV4 har nu tagit bort alla texter som beskrev varje inslag sedan programmet började sändas, efter att ha fått frågan om varför beskrivningen av det fällda avsnittet låg kvar oförändrad.

På Sveriges Televisions hemsida finns mer att läsa om beslut i Granskningsnämnden. Efter att ett inslag om Leksands IF i Uppdrag granskning fälldes, till exempel, finns en artikel på SVT:s hemsida som förklarar beslutet. Det var uppgifter om kostnaderna för två ishallar som ansågs strida mot kravet på saklighet. I artikeln säger inslagets projektledare att de ”tar allvarligt på granskningsnämndens beslut” och att ”nu ska vi sätta oss in i beslutet och lära inför framtiden”.

Jan Axelsson, som är chef för programetik på SVT, säger att även om lagen inte kräver det, har SVT valt att visa upp Granskningsnämndens fällningar på hemsidan. De finns dock inte samlade på ett ställe, utan oftast i anslutning till hemsidan för det program som beslutet gäller.
– Man kan inte ge sken av att man gör allting rätt. Det är lika bra att stå för det man gör och försöka lära någonting av det. Utåt mot publiken sticker vi inte under stol med att vi har fällts och inåt försöker vi dra lärdom av det. Om man försöker dölja något sådant så känner publiken av det i längden. Det är en trovärdighetsfråga av stora mått, säger Jan Axelsson.

Efter varje fällning har Jan Axelsson en genomgång av beslutet med berörda redaktioner. Rutinmässigt diskuterar de hur liknande fel kan förebyggas. På hemsidan ska felaktigheter eller hela inslag tas bort. Och det ska förtydligas om något har fällts, ändrats eller tagits bort, säger han.

Han säger att inom journalistiken kan det vara nesligt att behöva rätta till fel, att man helst inte vill prata om det. Inom public service finns en annan tradition, att visa de fel som begås för att behålla trovärdigheten:
– När vi ger en rättelse så är det inte en polemisk rättelse. Det är ett annat sätt att hantera det, beroende på att vi har en starkare reglering och de enda som har krav på opartiskhet.

När programledaren Martin Timell uttalade sig i tidningen Resumé om fällningen av ett annat inslag i Fuskbyggarna 2010, sa han:

”Inte ett enda inslag i den här programserien innehåller felaktigheter. Allt är mycket väl underbyggt. Redaktionen har gjort ett lysande jobb.”

Till skillnad från public service, har TV4 inte ett krav på opartiskhet. Att det aktuella inslaget tog ställning för en part, i det här fallet Leif Karlssons syster, strider inte mot reglerna. Det är en skillnad som kan få konsekvenser med tanke på mediets genomslagskraft.
– Det är fruktansvärt att bli uthängd så inför hela svenska folket. Den förlorade hedern är värst. En del uttalade hot mot mig i sociala medier och det kändes otäckt. Särskilt mina barnbarn har tagit väldigt illa vid sig. Jag känner mig maktlös och utlämnad, säger Leif Karlsson.

På en liten ort som Hällefors där alla känner alla, är situationen särskilt känslig, menar han. Efter programmet har han inte tagit på sig nya byggjobb, utan mest arbetat som underentreprenör med att montera garageportar. Men när han kom till en lokalpolitiker för att montera, fick han åka därifrån, som en följd av vad som sagts i programmet. I övrigt arbetar han, liksom tidigare, med kantklippning och snöröjning.

När programmet sändes i TV4 var det tomt på stan, berättar Per Larsson, som är produktionschef på stålföretaget Ovako. Företaget säljer stål till europeisk verkstadsindustri och har bland annat tillverkning i Hällefors. Det är en liten bruksort och de flesta var nyfikna på programmet som var inspelat lokalt.

Efter programmet beskriver han att samhället delades i två läger: de som trodde på TV4 och systern, respektive de som höll på Leif Karlsson. Diskussionerna pågick i veckor och även i sociala medier. Att inslaget senare fälldes, gick däremot de flesta förbi.

Per Larsson säger att han blev upprörd över programmet. Han var tidigare chef för Leif Karlsson, som då var materialprovare på Ovako. Ett ansvarsfullt arbete, enligt Larsson, som kräver stor noggrannhet. Arbetet handlar om att analysera färdiga stålprodukter för att säkerställa att kunderna får rätt stålsort.
– Leif Karlsson är pedant som person och noggrann i sitt arbete, säger Per Larsson.  Just på grund av att jag vet hur noggrann han är så anlitade jag honom senare för att bygga en altan hemma, några år efter att han slutat på Ovako. Och det gjorde han klanderfritt, det blev klart i tid och han höll offerten på kronan, fortsätter han.

Även Mats Gabrielsson, som är verksamhetsledare för Maskinringen i Örebro, säger att han blev förvånad över inslaget. Som medlem i Maskinringen hade Leif Karlsson bland annat fått i uppdrag att sköta vinterväghållning åt flera storkunder, såsom NCC Roads.
– För oss var det väldigt överraskande. Han har alltid skött sina åtaganden och det har aldrig varit några klagomål, säger han.

Med tanke på vilka avtryck ett TV-inslag kan göra, är det märkligt att lagkravet stannar vid en kort pliktsändning och inte också omfattar information på hemsidan. Eftersom kanalerna numera har en omfattande publikkontakt via hemsidan, och uppmuntrar till interaktivitet, skulle det ge publiken en bättre möjlighet att ta del av besluten. Nämndens beslut ska offentliggöras ”på lämpligt sätt”. Det är en vag formulering, troligen för att undvika politisk detaljstyrning. Men det betyder samtidigt att innebörden i vad som är ett ”lämpligt sätt” skulle kunna utvidgas. Som det fungerar i dag gör pliktsändningarna varken till eller ifrån, sett ur ett publikperspektiv. Hur många tittare hinner förstå vad pliktsändningen avser och vem den handlar om? Det blir mer av en markering gentemot kanalen, trots att en fällning ytterst handlar om att tittarna riskerar att ha fått felaktiga uppgifter. För brott mot reklamreglerna är konsekvenserna mer kännbara i form av vite.

Sveriges Television visar ett mer öppet förhållningssätt till fällningar i Granskningsnämnden och är mer frikostiga än TV4 med information på hemsidan om besluten. Det kokar ner till att överlevnadsvillkoren är olika för public service och TV4. För public service ger förtroendet hos politiker och publik existensberättigande. För TV4 är det ytterst annonsörernas förtroende som garanterar överlevnaden.

Se pliktsändningen från TV4.

CECILIA STENSHAMN



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *