Skärmklipp
Texten publicerades ursprungligen på Svenska Dagbladets ledarsida.
Dagens industri gav bilden av att drygt 30 miljoner kronor delats ut från tre Cybergymnasier och hamnat i ägarnas fickor. Det var fel. Innan felet uppdagades hann TT intervjua gymnasieminister Anna Ekström som kände sig ”väldigt provocerad” av utdelningen. Fler än 30 tidningar publicerade texten.
Men det handlade inte om vinstutdelning överhuvudtaget, utan om en återbetalning av ett aktieägartillskott. Och inte en krona lämnade skolkoncernen. För det felet borde Dagens industri kanske skämmas, och i vart fall rätta. Det senare har inte skett.
Läs intervju med TT-chefen Daniel Kjellberg.
När TT någon timme senare insåg att nyheten var fel skickades ett meddelande ut till alla tidningar: ”kommentarerna från Anna Ekström bygger på felaktiga premisser. Utdelningen från Cybergymnasiet AB Stockholm, som Ekström kritiserar, har gått till moderbolaget som i sin tur inte har delat ut några pengar… vi rekommenderar att texten tas bort”, skrev TT.
Fler än 30 dagstidningar struntade i TT:s uppmaning att rätta. Ett undantag var Svenska Dagbladet som avpublicerade samma dag.
En chefredaktör på en av landets mellanstora tidningar skriver i en kvalitetsförklaring: ”Skillnaden mellan ansvariga och oansvariga medier är stor. Vem väljer du att lita på?… Den viktigaste skillnaden är att vi som dagstidning jobbar efter ett regelverk med ansvarig utgivare, källkritisk kunskap och en ständig ambition att vara så opartiska och objektiva som möjligt.” Det är ett typiskt budskap från svenska publicister.
Men vad är skillnaden mellan medier med ansvarig utgivare och sociala medier om rättelser hanteras på det här sättet? Inte särskilt stor. Den som säger sig ta ansvar för att kontrollera nyheter och att rätta när det blivit fel, det kommer att hända då och då, måste givetvis ta mer seriöst på sin ansvariga roll än vad som visat sig vara fallet här.
Dags att skärpa upp rutinerna alltså.
Efter att frågor ställts till TT har TT påmint och kanske tjatat, och nu är den felaktiga nyheten så gott som borta från tidningarnas webbplatser. Några har till och med för sina läsare förklarat varför. Utan tjatet hade den antagligen lagts till det nyhetsarkiv som finns tillgängligt för kanske all framtid och kunnat förvilla och förvanska för alla som kan komma att söka information.
TT har efter händelsen aviserat att se över sina rutiner för rättelser. Man vill väl leva upp till sin egen kvalitetsförklaring: ”Vår produktionsprocess är anpassad för att hantera rättelser och korrektur snabbt och smidigt, vilket gör att du kan känna dig trygg med att publicera vårt innehåll.”
Fel kommer att inträffa, frågan är hur de hanteras och vilka lärdomar som dras. TT:s agerande i det här fallet inger hopp.
Händelsen sätter också fingret på vad som krävs av politiker och andra seriösa kommentatorer. Det är dags att inse att den som vill vara snabb att ta hem poänger ofta kommer att uttala sig på ”felaktiga premisser” för att tala med TT. Det kommer att straffa sig.
De mest seriösa medierna och kommentatorerna kommer sällan vara de snabbaste, den saken är klar. ”Slow media” kanske är en framtidsnisch.
Inga kommentarer