"Det medieetiska systemet utmanar sin trovärdighet när avsteg från god journalistik inte kritiseras och när prövningar sker utan rättssäkerhet. Det kanske är tid för de ansvariga att överväga den ursprungliga idén om att rollen som Medieombudsman ska gå till en jurist."

Dansk medieetik ger så väl enskilda som företag tydliga rättigheter i förhållande till medierna. Rättigheter som uppges minska risken för felaktiga publiceringar och därmed förbättrar journalistiken. Det framgår av Näringslivets medieinstituts senaste rapport om vad Sverige kan lära av dansk medieetik.

NMI:s senaste rapport om företagens svaga skydd inom medieetiken diskuterades i Kvartals podd ”Den svenska modellen” i förra veckan. Ämnet är inte helt enkelt, vilket framgår av Jonas Nordling, chefredaktör på Dagens Arena, något förvirrade redogörelse av saken.

Det norska exemplet visar att det är möjligt att skapa ett system där företag skyddas mot osaklig och skadlig publicitet utan att skada journalistikens oberoende, skriver Pamina Falck i SvD.

Det finns en lång tradition i Sverige av konsensus, att vara en del av gruppen och undvika kontroverser. Konsensuskulturen har sina fördelar i att förena människor och att med fredliga medel ändra opinionen och driva samhällsomställningar. Men för en journalist, vars uppgift är att sakligt rapportera, kritiskt granska och ständigt ifrågasätta, är konsensus problematiskt.