Peter Letmark granskar enbart friskolor.
En av de svenska journalister som jobbar mest med skolfrågan är Dagens Nyheters Peter Letmark. Han är tidningens skolreporter och en av få journalister på breda nyhetsmedier som nästan enbart håller på med skolfrågor.
Han har jobbat på Dagens Nyheter i mer än 20 år och började med skolfrågor för några år sedan. I maj 2022 kom hans bok Svensk skola AB.
Näringslivets medieinstitut har gått igenom de 30 senaste artiklarna av Peter Letmark. Alla handlade om skolan utom en (den handlade om biståndspolitik). Av de 30 artiklarna handlar 21 om olika aspekter av friskolor och skolval.
Man kan konstatera att Peter Letmark till stor del ägnar sig åt att bevaka friskolorna.
Av de 21 artiklarna som berör friskolor innehåller 18 olika typer av kritik mot, eller problem i, friskolor. Det vanligaste ämnet i Letmarks artiklar är kritik mot en enskild utpekad friskola, och NMI bedömer att det inte finns någon enskild journalist på breda nyhetsmedier i Sverige som lika ofta lyfter fram sådant. Kritik mot någon enskild kommunal skola kan NMI inte hitta i de undersökta artiklarna.
I förrgår (25/4) kom den senaste friskolekritiska artikeln med liknande uppläggning som många andra, denna gång om Entréskolan.
NMI frågade Peter Letmark om han har något exempel på att han kritiskt granskat en kommuns skolverksamhet eller en kommunal skola. Men Peter Letmark har meddelat att han inte vill svara på den frågan. Han har flera gånger uttryckt att han önskar mer öppenhet från friskolorna, men han svarar alltså inte själv på frågor.
Peter Letmark är noga med att låta dem som kritiseras få bemöta kritiken. Däremot finns inget exempel i det undersökta materialet på att någon som argumenterar för att friskolorna eller skolvalet tillför något positivt till det svenska skolväsendet får komma till tals.
Letmark verkar ha lätt att få tala med skolminister Lotta Edholm. Hon är intervjuad eller citerad i sju artiklar, och får mest svara på frågor om hur man ska komma till rätta med problem i friskolor.
Mer än hälften av artiklarna i Peter Letmarks totala rapportering under fem månader innehåller alltså friskolekritik. Det är ett ovanligt starkt fokus på ett enskilt perspektiv i jämförelse med andra nyhetsjournalister som NMI tidigare har granskat.
Så här kan kritiken mot friskolor te sig:
”X-skolan i Göteborg är en fristående F-9-skola i västra Göteborg som ”ger sina elever den bästa utbildningen”, enligt skolans hemsida. Men när Skolinspektionen genomförde ett tillsynsbesök på skolan några dagar i oktober visade det sig att den har allvarliga och omfattande brister.”, skriver Letmark.
Sammanlagt sex namngivna friskolor får kritik i tolv av de undersökta artiklarna.
Ett par av artiklarna har handlat om att friskolor eventuellt skulle kunna omfattats av offentlighetsprincipen, vilket är omdebatterat. Peter Letmark frågar skolminister Lotta Edholm:
”Men om man tar bort de hårda kraven som finns i offentlighetsprincipen – till exempel att vissa uppgifter måste arkiveras och kunna lämnas ut skyndsamt – finns det inte risk att just de friskolor som har något att dölja kommer försvåra insynen?”, frågar han.
Peter Letmark. Foto: Mondial.
Det här är en fråga som ligger Peter Letmark varmt om hjärtat, och han har själv tagit ställning i frågan och menar att man borde kunna kräva offentlighet. I en podd med rektorn Ingela Netz och skolexperten Per Kornhall i samarbete med tankesmedjan Arena Idé säger han:
”Man skulle ju kunna säga att när det är skattemedel och barn och offentlighet på det här sättet borde man kunna kräva offentlighet.”, säger Peter Letmark.
De principiella argument som bland annat Friskolornas riksförbund angivit mot att införa en offentlighetsprincip redogör inte Letmark för.
Två artiklar tar i stället upp problem för friskolor, och det handlar då om att ideellt drivna friskolor hotas av de generellt skärpta kraven som gäller för friskolesektorn:
”Granskningen av dem som vill starta friskolor ska skärpas ytterligare för att få bort oseriösa aktörer. Men avgifterna och det hårda regelverket slår ut små aktörer, visar siffror från Skolverket.”
I de övriga artiklarna har förespråkare/företrädare för friskolor enbart fått komma till tals för att svara på kritik.
Det är alltså en extremt ensidig blid av den svenska skolan som DN:s skolreporter presenterar.
Han använder konsekvent ordet ”marknadsskola” vilket har blivit ett slags skällsord för friskolor och skolval. Att det finns ett värde i att elever och föräldrar kan välja skola är inget som verkar intressera Peter Letmark, som vänder skolvalsfrågan till att handla om att skolföretag inte borde få välja elever.
I Peter Letmarks rapportering framstår friskolorna som det svenska skolsystemets största problem. Generella problem som otrygghet, bristande studiero eller låga studieresultat är inget som syns i Peter Letmarks senaste artiklar om skolan.
NMI har tidigare uppmärksammat en ytterligare en friskolekritisk artikel av Peter Letmark med rubriken ”Skola lär ut hästhållning utan hästar”, där det felaktigt framställdes som om en utpekad skola fick betalt för att ha hästar som man inte hade.
***
Källa: DN.se
Friskolesystemet är det största problemet i det svenska skolväsendet förnärvarande.
En ineffektiv fejkmarknad som genererar fusk och mygel.
Friskolor tycks bara omfatta 5-10 procent av det svenska skolsystemet men visar genomsnittligt bättre resultat än kommunala skolor, mätt i resultat, studiero och många andra kriterier.
Visst kan de anses ha gräddfil och kan ge sina ägare vinster om de går bra, Men de avlastar också kommunala skolor och visar nya sätt att förena kunskaper med det glömda begreppet fostran. De är friare att ta sig an och lösa problem.
Om den kommunala skolan slipper överdrivna jämlike- och rättviseideal, kan även den koncentrera sig på kunskaper, färdigheter och fostran. Inte minst färdigheter, som är illa eftersatta i dagens skola. Alla är inte läshuvuden men hindras från att utveckla andra talanger.