Nyhetsmedier har många gånger uppmärksammat problemet med betygsinflation, det vill säga att skolor sätter högre betyg än vad elevernas kunskaper motiverar. Det handlar ofta om publicering av påståenden som särskilt pekar ut friskolor som ansvariga för betygsinflation.
Sveriges Television rapporterade nyligen att enligt liberalernas partiledare Simona Mohamsson ”tenderar aktiedrivna skolor att tumma på kvalitén genom till exempel betygsinflation”.
Göteborgs-Posten rapporterade att ordförande i riksdagens utbildningsutskott Fredrik Malm (L) menar att vinstdrivande skolor har betygsinflation.
Dagens Nyheter rapporterade att ”friskolor ger sina elever betyg som avviker uppåt i förhållande till deras prestationer när de jämförts med elever som går på de kommunala skolorna. Allra mest utmärker sig friskolor som drivs i aktiebolagsform.”
Men när det finns nya siffror svart på vitt är frågan som bortblåst i nyhetsflödet.
Skolverket publicerade den 29 november resultaten från de nationella proven som genomfördes i våras i årskurserna 3, 6 och 9. Om man är intresserad av betygsinflation kan man relativt enkelt jämföra de här provresultaten med betygen som satts, skola för skola.
Det har ingen journalist gjort, vad NMI kan se.
Internationella Engelska skolan, som är det största friskoleföretaget med 46 grundskolor och över 30-tusen elever, har publicerat en jämförelse mellan satta betyg och resultat på nationella prov i årskurs nio på deras egna skolor. Den visar att IES har mindre betygsinflation än svenska skolor i genomsnitt. I exempelvis matematik överensstämmer satta slutbetyg i 9:an på IES med elevens resultat på det nationella provet i 80 procent av fallen, medan det gäller för bara 72 procent av de satta betygen i hela Sverige. För höga betygs sätts i färre fall på IES än i resten av de svenska skolorna.
Bild från Engelska skolan, med bildtext: Grafen illustrerar den starka korrelationen mellan nationella prov och slutbetyg, med fokus på andelen elever vars slutbetyg motsvarar resultatet på nationella provet. Ju högre andel ”lika”, desto bättre överensstämmelse.
För den journalist som inte vill använda IES uppgifter finns naturligtvis möjligheten att själv titta på siffrorna på Skolverkets hemsida.
Inga kommentarer