Gestaltningar: SVT:s näringslivsrapportering under corona

April-maj

Majoriteten av publiceringarna under perioden har i huvudsak ett svenskt fokus och kan ingå i en eller flera gestaltningar. Undantaget är publiceringar som ingår i gestaltningarna ”Global”, ”EU” eller ”Icke coronarelaterat”, dessa publiceringar kategoriseras under denna period endast med en gestaltning. Anledningen är att vi i analysen vill kunna redogöra för hur Sveriges ekonomi har gestaltats under coronakrisens inledande månader. Under perioden har 8 av 10 publiceringar fokus på coronakrisen och hur den påverkar svensk ekonomi. Alla gestaltningar förutom ”icke coronarelaterat” handlar i huvudsak om corona och dess effekter.

Juni-juli

Under perioden har majoriteten av publiceringarna varit icke-coronarelaterade vilket är en tydlig förändring från perioden april-maj. Det bedöms därför inte längre relevant att enbart se till hur coronarapporteringen gestaltats. Därav kan samtliga – även icke-coronarelaterade – publiceringar under perioden juni-juli ingå i flera gestaltningar.

Följer gör en kort beskrivning av de 14 olika gestaltningarna samt exempel på publiceringarnas vinklar som ingår i respektive kategori.

1. Företagsperspektiv

Företag ansöker om krisstöd. Försäljningen dyker och bolag väntar stora förluster till följd av coronakrisen. Inköpsindex dyker. Fabriker tvingas stänga ner och personal permitteras eller sägs upp. Restaurangbranschen, klädbutiker och flygbranschen är hårt drabbade. Konkurserna ökar kraftigt. Röda försäljningssiffror enligt SCB.

2. Privatekonomi

Nytillkomna på bostadsmarknaden kan drabbas hårt i en lågkonjunktur. Nedgång i bostadsmarknaden kommer drabba privatekonomin. Amorteringskraven slopas. Hushållsekonomin påverkas. Oklart om resenärer kommer få tillbaka pengar för inställda flyg. Dyrare matpriser väntas.

3. Arbetsmarknad

Jobben är hotade och de med osäkra anställningsformer drabbas hårdast. Stärkt A-kassa kommer hjälpa många som blir av med jobben. Arbetslösheten väntas stiga.

4. Statsfinanser

Stora utgifter i statsfinansen riskerar att bli ett problem på sikt. Krisstöden kostar mer än beräknat.

5. Mer hjälp till företag

Byråkratin hämmar lösningsorienterade företag i krisen. Staten gör det svårt för företag att bedriva sina verksamheter. Regeringen måste göra mer för att rädda företag. Regeringen utformar krisstöd på fel sätt.

6. Mer hjälp till enskilda

Regeringen måste göra mer för att rädda hushållen undan krisen.

7. Kommuner och regioner i kris

Utökat stöd till kommuner och regioner. Kommuner och regioner har begränsad ekonomi och därmed svårt att leva upp till kraven som ställs under krisen.

8. Företag fuskar

Företag fuskar för att ta del av krispengar. Företag beter sig ohederligt eller omoraliskt i krisen. Flygbolag smiter från sitt ansvar när det inte betalar ut pengar för uteblivna resor.

9. Krisen påskyndar strukturomställning

Företag kan komma att ställa om till följd av krisen. Coronakrisen accelererar strukturomställning till en mer digital handel.

10. Ljusglimtar i krisen

Turismnäringen hoppas på inhemsk turism i sommar. Positiva besked från företag om ökad omsättning eller mindre förluster än väntat.

11. Krisen påverkar makroekonomin

Riksbanken tar till åtgärder för att hjälpa ekonomin i svåra tider. Uppdateringar av stockholmsbörsens reaktioner. Bankerna förbereder sig för tuffare tider i ekonomin.

12. EU

Samtliga ekonominyheter med ett europeiskt fokus.

13. Global

Samtliga ekonominyheter med ett globalt fokus.

14. Icke coronarelaterat

Samtliga ekonominyheter som inte är relaterade till coronakrisen.