Aldrig förr har så många nya, stora svenska elslukande industriprojekt varit aktuella. Bilden har satt sig att Sverige inte hinner bygga ut elproduktionskapaciteten i nödvändig takt. Men ännu syns ingen ökning i elanvändningen. Denna har de facto stått stilla i Sverige i 40 år. Inte heller första halvåret 2024 visar någon ökning. Det är hög tid för medierna att ställa frågor kring det här temat, anser energijournalisten Svenolof Karlsson.

De svenska medierna bevakade inte de stora avgörande frågorna i EU-valet. Det säger Anna Stellinger, chef för EU-frågor på Svenskt Näringsliv. - Den gröna omställningen börjar ifrågasättas i från vissa håll och EU: s stora gröna lagstiftningspaket Fit for 55 ska implementeras de kommande åren. Det är exempel på frågor som jag tycker att det inte rapporterats tillräckligt om, menar Stellinger.

Negativa elpriser riskerar nyinvesteringar i svensk elproduktion och är en signal om ett ansträngt elnät. Trots varningar är den mediala rapporteringen närmast obefintlig.

Flera stora vätgasprojekt har utannonserats i Europa men få investeringsbeslut har tagits. Nu kommer också signaler om att vätgasen är för dyr och därmed inte konkurrenskraftig. Svenska nyhetsmedier har rapporterat omfattande om olika vätgasprojekt, men inte om att fler nu ifrågasätter den kommersiella realismen.

I Dagens Nyheter skriver Katrine Kielos-Marçal om hur solenergin kan komma att göra el billigare än någonsin. Med all respekt för visioner skulle DN:s läsare ändå vara betjänta av några kopplingar också till den faktiska verkligheten, menar energijournalisten Svenolof Karlsson på NMI. Ett grundläggande faktum är att solceller bara producerar el när solen skiner och batterer innebär enorma kostnader (ekonomiskt och miljömässigt) om de i större skala ska användas för energilagring, skriver han.