Svenska Dagbladets ledarsida till företagsvinsternas försvar.
När NMI undersökte hur fem borgerliga ledarsidor skriver om företagsvinster kunde vi konstatera vinsternas betydelse för ekonomisk utveckling inte är något som intresserar dem särskilt ofta, och till och med ibland beskrivs som problematiska.
”Analysen visar att ledarsidorna – i alla fall när det gäller företagsvinster – i stor utsträckning kommenterar politiska nyhetshändelser och i mindre grad driver en egen opinionsbildande linje.
I det undersökta materialet finns inte ett enda exempel där en ledarsida tydligt redogör för hur vinst och utdelning på ett övergripande plan fungerar som centrala mekanismer för marknadsekonomin, hur de bidrar till landets välstånd och välfärd.”
Men idag publicerades en text som tydligt och principiellt förklarar vinsters betydelse för utveckling. Det är Svenska Dagbladets ledarskribent John Norell som skriver om den digitala vården. Miljöpartiet har föreslagit att staten ska ta ansvar för den snabbt framväxande digitala vården, och motsätter sig vinstintresset som drivkraft.
”När det gäller att upphandla privata aktörer nationellt får vi hitta ett sätt som inte drivs av vinstintresse”, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén till Dagens Nyheter.
John Norell ger svar på tal:
”Att privata aktörer kan gå med vinst är inte en brist i systemet – det är en förutsättning för att någon ska vilja bygga något nytt. Vinst är inte ett nödvändigt ont, utan en drivkraft för att utveckla tjänster, ta risker och lösa problem som ingen annan tagit tag i. Den digitala primärvården hade inte funnits utan vinstintresse. Inte för att offentlig sektor är ovillig – utan för att den inte är organiserad för att experimentera, misslyckas och förbättra.”, skriver Norell.
Ledarsidan i Dagens Nyheter har också kommenterat MP-förslaget utan att beröra vinstfrågan, men däremot ges bilden av vårdekonomin som ett nollsummespel. Tidningen menar att Helldén har rätt i att ”nätläkarbesök dränerar vården på resurser”.
***
NMI gav John Norell fel namn i den ursprungliga rapporten, vilket nu är rättat. NMI ber om ursäkt för slarvet.
Pratet om vinsterna i välfärden, privata skolor och vårdcentraler, vare sig de är byggda på kommersiell eller ideell basis bortser helt ifrån att verksamheten måste finansieras, dels med kostnader för att starta företaget och dels med utlägg för att hålla verksamheten rullande, som löner och hyror. Att driva en verksamhet innebär också ett ekonomiskt risktagande allteftersom konjunkturer, kundunderlag och marknaden kan vara svåra att förutsäga. Att man då inte kan driva verksamheten utan att arbeta upp ett buffertkapital och betala för en riskpremie, det är detsamma som att verksamheten aldrig blir av.
Pratet om de stora vinsterna som de här entreprenörerna skulle förefaller inte vara något annat än en omskrivning att man kort och gott vill socialisera välfärden och ställa medborgarna utan alternativ när de inte blir nöjda med den DDR-kultur de egentligen borde matas med. Varför redovisar man aldrig siffrorna över de här vinsterna, de är ju offentligt tillgängliga (se bara hur Christian Sandström & Co räknat sönder vindkraften). Ta reda på och redovisa sifforna för ICA-handlarnas feta vinster och förklara samtidigt varför COOP går med så stor förlust.
Och höga löner är det inte bara börsbolagsdirektörer som har, vad tjänade Magdalena Andersson under sin tid som statsråd?
Hur lättlurade är vi egentligen???