Utöver det fysiska fundament, som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, är energifrågorna även politik, och det på högsta nivå. Normalt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition. Ändå, sett till de ledande svenska medierna, lyser en energijournalistik värd namnet med sin frånvaro. Är problemet helt enkelt att dagens journalister inte längre förstår sig på siffror, frågar energijournalisten Svenolof Karlsson.

Uppdrag granskning fick kritik av Carl Fredrik Sammeli i en debattartikel Dagens industri. Trots att UG-chefen Axel Björklund välkomnar diskussion om journalistik avstod han från att skriva en replik på debatten. NMI intervjuade honom då för att höra efter hur han ser på kritiken. Nu ger Sammeli ytterligare kommentarer och synpunkter, som en ”slutreplik” som NMI publicerar.

Att någon annan än medborgarna skulle betala för klimatåtgärder ifrågasätter Magnus Nilsson i en kommentar.

När flyget beskrivs i nyheter om klimat och miljö är perspektivet att flyg är lite onödigt. Vi borde flyga mindre eller inte alls. Ytterst sällan tas flygets samhällsekonomiska värde upp. Så var fallet även när SVT:s nya satsning Klimathoppet behandlade flyget.

En viktig parameter när det kommer till att motivera namnpubliceringar som innebär ett ingrepp i den personliga integriteten, är att uppgifterna ska ha ett allmänintresse. Allmänhetens nyfikenhet är däremot inte motivering nog för att offentliggöra integritetskänsliga uppgifter. Ändå anses det medieetiskt försvarbart att lokaltidningar publicerar personuppgifter på helt vanligt folk som köper bostad, det skriver NMI i ett debattinlägg i tidningen Journalisten.