Nya krav på nedbantning av tysk public service

Diskussionen om att banta ner public service-verksamheten i Tyskland har tagit ny fart efter att FDP, det liberala partiet, på sin partikongress den 15 maj tagit in ett sådant krav i sitt valprogram.

Partiet vill både minska den public service-avgift som alla tyska hushåll betalar, minska antalet sändningskanaler för public servicemedierna och begränsa deras uppdrag. Parallella programutbud bör undvikas, sägs det.

Partikongressens beslut togs efter omröstning med knapp majoritet, 185-179.

Ordagrant sägs i valprogrammet att partiet vill ha ”modernare och bantad public service-radio och tv, som primärt koncentrerar sig på nyheter, kultur, utbildning i politik och dokumentation”. I praktiken en tydlig betoning av informationsprogram och färre program som syftar till underhållning.

Också public servicemediernas Internetnärvaro bör enligt valprogrammet begränsas till områden som är jämförbara med den klassiska public serviceverksamheten, alltså före Internets tid. Ett fungerande dualt mediesystem – alltså mellan public service och de kommersiellt arbetande bolagen – kräver inbördes balans. ”Att konkurrera med varje Internetutbud från de privata press- och mediehusen är inte en uppgift för public service”, enligt valprogrammet.

Den knappa majoriteten för förslaget avspeglar att detta är omstritt även inom FRP. Till exempel kritiserar Stephan Thomae, viceordförande för FDP-gruppen i förbundsdagen, att beslutet ger fel signal i tider av desinformationskampanjer. Bättre vore, anser han, att i stället förstärka public service.

Kanske inte oväntat kritiseras beslutet också från journalisthåll. Ordföranden för det tyska journalistförbundet Frank Überall kallar det ”ett populistiskt bidrag i en emotionellt upphetsad debatt” och förknippar FDP:s beslut med det synsätt som företräds av det nationalkonservativa partiet AfD, Alternativ för Tyskland.

Rainald Becker, den tidigare chefredaktören för ARD (Arbeitsgemeinschaft der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten der Bundesrepublik Deutschland), den ena av de två stora samarbetsorganisationerna inom public service, flankerade på Twitter med kommentaren ”Välkommen till populistlägret”.

Att FDP nu tagit detta steg bör ses i sammanhang med att motsvarande krav – nedbantning av public service – nyligen framfördes också av ”näringsgrenen” inom CDU/CSU, den Mittelstands- und Wirtschaftsunion (MIT) som företräder företagar- och ekonomiintressena.

Det konglomerat som utgör Tysklands public service, ett otal tv- och radiokanaler samlade inom ARD, ZDF (Zweites Deutsches Fernsehen, med förbundsländerna som huvudman) och den rikstäckande Deutschlandradio borde bantas till en kanal, enligt MIT.

En enda kanal alltså, som borde koncentrera sig på public services kärnuppdrag informationsförmedling, kultur och utbildning och inte ge sig in på områden som privata medieleverantörer erbjuder. Denna kanal borde helt avstå från reklamintäkter och alltså bantas. Cheferna i verksamheten borde avlönas på samma nivå som övriga tjänsteinnehavare inom den offentliga sektorn och inte ”furstligt”, som Michael Hanfeld, ansvarig redaktör för mediefrågor på Frankfurter Allgemeine, uttrycker saken.

Det här kravet från MIT är inget nytt, och varje gång saken ventileras följer ett ramaskri, konstaterar Hanfeld. När saken nu aktualiserades kom repliken omgående från journalistförbundet: ”Bort med tassarna från public service!”, medan AfD i enlighet med mönstret däremot välkomnade förslaget.

Avgiften till public service-medierna är obligatorisk i Tyskland, för närvarande 17,50 euro, alltså omkring 180 kronor per månad och hushåll. Kort efter att man registrerat sin nya bostadsadress kommer ett brev på posten med anmaning att skicka in sitt kontonummer för att betala tv-avgiften. Om någon annan i hushållet eller hyresvärden betalar avgiften, behöver man informera ARD, som uppbär avgiften, om det Beitragsnummer som meddelas i bekräftelsebrevet för avgiften.