För journalister är det en svår utmaning att få ta del av regeringens förslag på morgonen, hinna läsa på och ställa relevanta kritiska frågor och få svar, innan publiceringen inom någon timme. Men någon dag senare skulle man kunna förvänta sig en djupare granskning av förslagen.
Idag handlade regeringens presskonferens om långtidsarbetslösheten, igår om skatt på bilar. I förra veckan presenterades förslag om ”trygghetspensioner”.
Vilka frågor är det då som ställs? Och vilka relevanta frågor ställs inte?
Trygghetspension
Om vi tittar närmare på förslaget om en trygghetspension för personer som fyllt 60 år som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade den 2 september framkommer det att viktiga frågor inte ställdes med tanke på att det är en relativt omvälvande reform. (se fotnot)
Medier tenderar att kort redogöra för förslaget som regeringen presenterat det. Så är fallet med SVT Nyheters rapportering.
Den utomstående rösten som SVT ger plats att kommentera förslaget hämtas från ett Facebookinlägg av LO-ordföranden Susanna Gideonsson som konstaterar att ”Efter ett långt och slitsamt arbetsliv ska ingen behöva oroa sig för försörjningen”.
Sveriges Radio (SR) rapporterar även de endast om regeringens tankar och intervjuar Ardalan Shekarabi som får ge sin version. Som utomstående röst låter SR Kommunals ordförande Tobias Baudin kommentara förslaget.
TT: s text som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter använder i sin rapportering är betydligt fylligare och förklarar mer ingående vad förslaget innebär och vilka som omfattas. TT har också gått till källan, det vill säga utredningen som ligger till grund för förslaget. Den visar till exempel att andelen 60–64 åringar som idag har sjukförsäkring är 13,3 procent och att andelen på 20 års sikt kommer att stiga till cirka 20 procent.
TT presenterar också tillbakablick till mitten av 2000-talet då över en halv miljon personer var förtidspensionerade, vilket man konstaterar var dyrt för staten och en direkt orsak till att reglerna ändrades. Man redovisar vidare att en psykisk diagnos är den vanligaste orsaken till sjukersättning i gruppen äldre idag. Som utomstående röst låter även TT fackförbundet Kommunals ordförande Tobias Baudin kommentera förslaget.
Det finns dock flera viktiga frågor som redaktionerna inte ställer. Det är ett stort skifte att införa en åldersgräns vid 60 år eftersom det innebär att rätten till trygghetspension (sjukersättning) inte längre, i viss mån, ska bygga på individuella medicinska bedömningar av en individs arbetsförmåga.
Finns det risk för att försöken till att rehabilitera denna grupp kommer i andra hand och förkortar gruppens arbetsliv och sänker ribban för förtidspensionering? Kan det leda till en våg av åldersbaserade förtidspensioneringar via sjukersättningen?
Ytterligare en fråga som det inte rapporteras om är finansieringen. Sjukförsäkringarna finansieras av arbetsgivaravgifterna och förslaget om en ”trygghetspension” riskerar att öka kostnaderna. TT rapporterar att man i utredningen räknar med att andelen 60–64 åringar som idag har sjukförsäkring är 13,3 procent, men att andelen på 20 års sikt kommer att stiga till cirka 20 procent. Man frågar inte närmare om detta utan låter Ardalan Shekarabi konstatera att vi inte kommer att hamna på samma nivåer som på 2000-talet.
Nya piskor och morötter för bilar
Igår (den 6 september) presenterade miljö- och klimatminister Per Bolund och infrastrukturminister Tomas Eneroth förslag om hur transportflottan ska bli fossilfri 2030. Här ska en förstärkning av Bonus malus-systemet ske och regeringen skjuter i år till 1,9 miljarder till bonusdelen.
Samtidigt ska skatten höjas för nya bensin och dieselbilar via en sänkning av beskattningsgränsen från 90 gram koldioxid per kilometer till 75 gram. Regeringen siktar på att den skärpningen kan realiseras i juni nästa år. Även pengar till järnvägstrafiken annonserades i form av en miljard kronor till järnvägsunderhåll och en sänkning av banavgifterna.
Även i rapporteringen kring dessa förslag är rapporteringen tämligen ytlig. DN rapporterar om förslagets olika delar som regeringen presenterat det. En kritisk fråga som DN ställer rör den kritik som framförts om att Bonus malus-systemet gynnar välbeställda storstadsbor och missgynnar landsbygdsbor och låginkomsttagare.
SR rapporterar om förslaget som det presenterats.
Även TT: s text, som SVT Nyheter använder, redogör för de huvudsakliga dragen i förslagen men släpper inte fram någon utomstående röst höras.
Så vilka frågor borde journalisterna ha ställt? Man skulle kunna ha frågat om den rapport från Riksrevisionen som släpptes förra året och som konstaterar att regeringens beslutsunderlag för köp och ägande av miljöbilar är kostsamma jämfört med andra åtgärder samt vilka miljömässiga konsekvenser satsningarna faktiskt ger.
I en uträkning visar Riksrevisionen att miljöbilar inom Bonus malus-systemet kostar 160 000 kronor per bil att subventionera in på marknaden och att prislappen på utsläppsminskningen blir 6 kronor per kilo koldioxid. Om miljöbilen dessutom exporteras blir kostnaden tre gånger så hög. Rapporten ifrågasätter således den samhällsekonomiska meningen med subventioner av miljöbilar och borde kunna förse journalisterna med ett frågebatteri. Några invändningar åt det hållet framkom dock inte i rapporteringen kring förslagen.
****
Om Trygghetspension
Trygghetspensionen, som egentligen är en sjukförsäkring som alltså inte går ingår i pensionssystemet, riktar in sig på individer som slitit ut sig i arbetslivet och därmed inte kan arbeta fram till pensionen. Huvudmotivet bakom reformen är enligt regeringen att i den gruppen börjar många ta ut sin pension i förtid vilket sänker pensionen på sikt. Förslaget innebär också att de personer som ingår i gruppen inte ska prövas mot hela arbetsmarknaden utan mot arbeten de har erfarenhet av. På så sätt sänks kraven på att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Majoriteten av de som träffas av trygghetspensionen omfattas redan idag av olika typer av försäkringar. Skillnaden, menar Ardalan Shekarabi, är att en trygghetspension skulle ge gruppen trygghet och stabilitet fram till att den riktiga pensionen kan betalas ut.
Inga kommentarer