Svenska nyhetsmedier anslutna till kampanjorganisation för klimatfrågan

CCNow beskriver sig som en organisation som vill stödja journalister och redaktioner i deras arbete för att “publicera fler informerade och brådskande klimatnyheter, samt göra klimatet närvarande i samtliga nyhetsredaktioner […] och driva en debatt som skapar ett engagerat samhälle”.

På hemsidan framgår att organisationen har fler än 460 medlemmar. Bland dessa återfinns några av världens största nyhetsredaktioner, men även svenska TV4 Nyheterna, Expressen och Medieinstitutet Fojo. Fram tills i våras var även SVT medlem.

CCNow har en rådgivande roll där de ger tips på hur klimatet bör bevakas, ger inspel om olika klimathändelser, samt tillhandahåller egenproducerade artiklar som medlemmarna får använda. Medlemskapet är helt kostnadsfritt och finansieras av olika stiftelser.

CCNow har även publicerat en handbok där journalister uppmanas att koppla enskilda väderhändelser till klimatförändringar. I handboken uppmanas journalister att bortse från att det finns en osäkerhet kring huruvida specifika väderhändelser korrelerar med klimatförändringar, med argumentet att klimatförändringar är ett faktum och att det därför är relevant att göra en koppling. Avslutningsvis konstateras att en extremväderrapportering som inte nämner klimatförändringarna är en ofullständig och potentiellt även en oriktig eller felaktig nyhet.

“So, donʼt be afraid. Go ahead and make the connection!” Handboken förser även journalister med exakta fraser som kan användas i rapporteringen.

Två exempel:

“Denna [värmevåg] är exakt den typ av extremväder som forskare runt om i världen associerar med klimatförändringar/global uppvärmning.”

“Denna [orkan] sker vid en tidpunkt när klimatförändringar som orsakas av människan konsekvent gör stormar som denna mer intensiva.“

Vidare föreslår organisationen en praxis för hur man som journalist bäst rapporterar om klimatet. Först och främst ska man säga ja till forskning, men inte all forskning. Att porträttera en oenig forskargrupp eller resultat som inte går i linje med det faktum att vi befinner oss i en klimatkris anses faktaresistent. De skriver att en nyansering eller balansering av klimatkrisen är vilseledande och inte hör hemma i respektabla nyhetsrum.

Journalister uppmanas även att inkludera klimatförändringarna i all nyhetsrapportering. Det spelar ingen roll om rapporteringen handlar om hälsa, bostadsmarknaden, mat, underhållning eller något annat, “det finns alltid en stark klimatvinkling som går att hitta”.

Den sista uppmaningen slår fast att journalister ska passa sig noga för klimatförnekare, “For God’s sake, do not platform climate denialists.”. Definitionen av vad som utmärker en klimatförnekare är inte helt tydlig men framställs som någon som argumenterar mot klimatforskningen och därmed antas klimatforskningen vara homogen. De skriver explicit att debattsidor som förringar vetenskaplig konsensus, eller förlöjligar klimataktivism, inte hör hemma i ett respektabelt nyhetsmedium.

Frågan är hur väl mediernas medlemskap i organisationen CCNow är i linje med den svenska yrkesetiken för journalister, publicitetsreglerna och i SVT:s fall med sändningstillståndet?

NMI har intervjuat SVT:s chef för nyhetsdivisionen Anne Lagercrantz och TV4:s nyhetschef Fredrick Malmberg.

Fredrick Malmberg uppger att TV4:s medlemskap i organisationen CCNow var ny information för honom och att han var tvungen att kontakta vetenskapsredaktionen för att ta reda på omständigheterna kring medlemskapet.

Fredrick Malmberg Foto: TV4

– Bakgrunden är att vi skapade en vetenskapsgrupp för två år sedan och anslöt oss då till CCNow:s nyhetsbrev, att vi i och med nyhetsbrevet skrevs upp som medlemmar är ny information för oss. Det känns oseriöst och vi kommer kontakta organisationen så att vi tas bort som medlemmar.

Har ni använt er av organisationens egenproducerade material?
– Nej, vi har inte använt oss av deras tjänster. Som jag förstår det från vetenskapsredaktionen så har vi inte fått ut något användbart från deras mejlutskick. Det har framför allt bestått av kampanjjournalistik med ett tydligt syfte och sådant är vi inte intresserade av.

Har ni förhållit er till deras praxis för hur klimatet bör skildras?
– Nej, vår vetenskapsgrupp förhåller sig inte till andra regler än de vi själva sätter upp. Punkterna med förhållningsförslag har aldrig heller presenterats för mig.

Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, valde att svara på våra frågor via mejl. Hon meddelar att inte heller SVT har återpublicerat några av organisationens artiklar. Lagercrantz skriver vidare att SVT gick med i organisationen för att få tips och inspiration inför klimatoppmötet hösten 2019.

Varför lämnade SVT Covering Climate Now?

Anne Lagercrantz Foto: Patrick Sörquist

”Vi har haft fullt fokus på pandemin från februari 2020 och har inte haft någon dialog med Covering Climate Now utöver den kring toppmötet 2019. Under våren 2021 har vi lyckats bygga upp ett starkare internt nätverk inom SVT och vill lägga kraft och tid på det snarare än internationella kontakter.”

Håller ni med CCNow i påståendet att en extremvädernyhet som inte nämner klimatförändringar är ofullständig/ felaktig?
”Jag har inte tagit del av det påståendet men håller inte med. Internt har vi varit noga med hur vi formulerar oss kring skillnaderna mellan klimat och väder:

Klimat är de meteorologiska förhållandena på en plats över längre tidsperioder. Väder är en enskild händelse, såsom ett åskoväder. Vi kan idag inte påstå att en enstaka väderhändelse orsakats av klimatförändringar. Forskare börjar däremot i efterhand nu kunna koppla enskilda extremväder till att de beror på den globala uppvärmningen, men sådana analyser kräver stora datamodelleringar och tar lång tid.”

Hur är ett medlemskap i CCNow förenligt med sändningstillståndet bestämmelser om att journalistiken ska bedrivas självständigt i förhållande till bland annat politiska intressen?
”Vi står fria och har ett totalt redaktionellt självbestämmande över allt vi publicerar. Däremot samarbetar vi ofta med andra journalister och nätverk, när det är förenligt med vår roll och det gynnar publiken och journalistiken. Vi har ett upparbetat samarbete med nordiska public servicebolag och ett uppmärksammat exempel är grävande journalisters framgångsrika samarbete i nätverket ICIJ.”

Expressen har kontaktats med intervjuförfrågan men inte återkommit.

Av Pamina Falck och Hanna Dalhusen