Gigjobb? Foto: Fodora
I en artikel i DN intervjuar reportern Towe Boström arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kring hur den så kallade ”gig-ekonomin” ska regleras. Slutsatsen är att de olika matleveransföretagen måste ta ett större arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar.
”Jag är positiv till ny teknik som kan skapa nya jobb, men det ska inte gå att gömma sig bakom en app för att smita undan sitt arbetsgivaransvar. Den viktiga frågan är att se till att alla jobb har goda villkor.”
Men DN intervjuar inte någon företrädare för branschen och redogör inte för att gig-ekonomin skapar mängder med jobb.
– Branschen framställs nästan alltid som något dåligt, som en andra klassens arbetsmarknad, men jag tror att den bilden kommer att förändras ju större branschen blir, säger Glen Hodgson, ordförande för den nybildade organisationen Plattformsföretagen.
Han menar att matleverantörsjobben är en möjlighet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, som invandrare och ungdomar, att få ett arbete.
– Ja, det är därför vi finns. I den gruppen finns det massa människor som vill arbeta och hitta ett första jobb. De upplever ofta den traditionella arbetsmarknaden som fyrkantig och gig-ekonomi är att sätt att få in i en fot på arbetsmarknaden och börja lära sig svenska.
DN skriver att Socialdemokraterna på sin kongress fastslog att arbetsgivaransvaret ska vara tydligt och att ofrivilligt egenföretagande ska begränsas genom att utöka möjligheten att kontrollera och återkalla F-skattsedlar.
”Det förhindrar falska egenanställningar, så att man inte egentligen är anställd hos ett företag. Det här är ett sätt att komma åt det många arbetsgivare satt i system, nämligen att kringgå att betala skatt och leverera schysta löner och villkor”, säger Eva Nordmark till DN.
Här ställer DN inte några kritiska frågor om hur de som arbetar för de olika matleveransföretagen uppfattar sin arbetssituation, eller varför man väljer att arbeta som matleverantör.
En färsk undersökning från Copenhagen Economics där man intervjuat 16 000 europeiska egenanställda cykel- och mopedleverantörer visar att arbetets flexibilitet är det man främst värdesätter. Om de tillfrågade istället skulle tvingas att arbeta som anställd uppskattar Copenhagen Economics att 250 000 personer skulle lämna branschen och därmed tappa inkomster och ytterligare 75 000 skulle riskera att bli arbetslösa.
”In short, for many of these couriers more traditional (inflexible) part- or full-time work is not an option”, konstaterar Copenhagen Economics.
Fakta:
Enligt Copenhagen Economics uppgår matleverantörsbranschens intäkter till 20 miljarder euro årligen. Tillväxten i branschen är stark och sysselsätter cirka 375 000 matleverantörer/bud i veckan inom EU-området.
För 72 procent av de tillfrågade är arbetet som matleverantör ett komplement till studier och annat arbete.
För anställda som inte har matleveranser som sin huvudsakliga syssla är den genomsnittliga arbetstiden 20 timmar i veckan.
För de som uppger att matleveranser är deras huvudsakliga syssla är den siffran 33 timmar.
I genomsnitt för de 16 000 tillfrågade uppgår inkomsterna från matleveranser på uppdrag av olika företag till 54 procent av deras sammanlagda inkomst.
I Kina har detta med Gigarbete blivit något av en storindustri som ger enorma arbetstillfällen, och speciellt en ingång till arbetsmarknaden för unga. Hundratals yrkesutövare slår sig i hop i nätverk på WeChat och arbetar sömlöst som ett enda företag. Allt från kurirer, reparatörer, hantverkare, bokhållare osv. Lokalregeringarna stöder det genom att upprätta webbsajter för att hitta dom. Medlemmarna betalar 10,000 i säkerhetsdeposition och ett par hundralappar om året. Medlemmars arbetar precis som mycket dom vill och själva bestämmer. Fakturering, betalning, skattekvitton och bokföring sker helt 100% via WeChat. När jag ringde mitt vanliga servicegäng i våras för värmepumpen hade dom tagit tre månaders semester, men skickade någon annan. Perfekt jobb.