Ekot missar den svenska exportens klimatnytta

I ett inslag i SR Ekot har reportern Daniel Öhman räknat på svenska exportföretags koldioxidutsläpp. Han kommer fram till att det handlar totalt om utsläpp motsvarande 800 miljoner ton koldioxid. En mycket hög siffra.

”I siffran för klimatavtrycket ingår klimatutsläppen för hela livscykeln av de produkter och tjänster som företagen producerar. Som jämförelse kan sägas att det är mer än utsläppen från 100 miljoner EU-medborgare gör tillsammans”, uppger Daniel Öhman i Ekots inslag.

Att räkna på hela livscykeln för olika produkter och tjänster innebär att den största andelen av utsläppen från de svenska exportföretagen uppstår när deras produkter används i länder de exporterats till. För Volvo och lastbilstillverkaren Scania innebär det att över 95 procent av deras utsläpp sker vid användningen av deras bil- och lastbilar runt om i världen, konstaterar Ekot.

Vad Ekot inte rapporterar är den klimatnytta som svenska exportföretag gör genom att tränga undan kolbaserad produktion utomlands som är sämre för klimatet. Forskaren Astrid Kander, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet inom forskargruppen för hållbara omställningar över tid och rum, har forskat och räknat på detta.

”Det är en konsekvens av hög energieffektivitet i den svenska industrin, parat med att vår el är i stort sett utsläppsfri. Generellt skulle de produkter vi exporterar ha medfört större koldioxidutsläpp, om de skulle ha tillverkats utomlands”, uppger hon i en intervju med sajten Second Opinion.

Även organisationen Svenska Näringsliv har räknat på hur den svenska exportens klimatnytta och kommit fram till att den motsvarar 26 miljoner ton koldioxid per år, vilket kan jämföras med den totala svenska industrins utsläpp om 17 miljoner ton.

Ekot redogör inte heller för den så kallade territoriella metoden, där utsläppen inom ett lands gränser räknas, som är den vedertagna metoden och det mått som Parisavtalet är byggt på. Att som Ekot främst rikta in sig på de indirekta utsläppen är problematiskt.

”Det man måste komma ihåg när man mäter på detta vis är att en stor mängd av dessa utsläpp ligger utanför ett företags direkta möjlighet att påverka. Man ska även ta i beaktande att dessa utsläpp också bokförs som territoriella utsläpp i det aktuella landet. Därför belastas ett svenskt företag som tillverkar vitvaror med utsläppen för den el som krävs för att driva vitvarorna i exempelvis Tyskland om de används där, enligt denna metod”, skriver Svenskt Näringsliv i en kommentar till metoden att räkna på olika företags indirekta utsläpp.

Daniel Öhman medger dock i inslaget att vissa utsläpp enligt Ekots uträkning  kommer att dubbelräknas när de slås ihop.

”När man slår ihop de här utsläppen och inkluderar då kommer vissa utsläpp antagligen att räknas dubbelt, men eftersom majoriteten av utsläppen i vår redovisning kommer från globala export företag som har den absoluta merparten av sina utsläpp i andra länder då blir den här dubbelräkningen inte så stor”, säger Daniel Öhman.

NMI har sökt Daniel Öhman för en kommentar.