Expressen ledarskribent Linda Jerneck riktade kritik mot att Socialdemokraterna vid upprepade tillfällen undvikit att ta debatter och hon kritiserar även Aktuellts hantering:
”Därför är det beklämmande att public service-flaggskeppet Aktuellt vid flera tillfällen bara under denna vecka har låtit den socialdemokratiska regeringen bestämma hur och om den ska granskas. Två kvällar bjöd Aktuellt in Nyamko Sabuni (L) och socialminister Lena Hallengren (S) till debatt om pandemilagen. Båda gångerna tackade Hallengren nej – och hellre än att låta Sabuni intervjuas ensam, ställde man in.”
Hur ser du på att Socialdemokraterna i förra veckan tackat nej till en debatt med Liberalerna vilket resulterat i att Aktuellt valde att inte sända något inslag i frågan?
— Vi ställer varje vecka frågor till politiker om att medverka i Aktuellt och att politiker tackar nej är inget ovanligt. Politiker från alla partier tackar ofta nej till både intervjuer och debatter. Det är inget konstigt. Politiker, särskilt partiledare och ministrar är upptagna och får mängder av förfrågningar. Känns debatten aktuell så försöker vi ofta hitta ett datum längre fram då båda kan. I det här specifika fallet valde vi istället en debatt mellan John Norell, ordförande för Fria moderata studentförbundet och Torsten Mossberg, ordförande för seniora läkare, för vi ville få in åldersperspektivet, säger Aktuellts nyhetschef Judit Ek,
Samtidigt vill politiker ha genomslag för sin politik och då rankas nog en medverkan i Aktuellt ganska högt.
— Jo, det är såklart att de vill och de försöker ofta att delta, samtidigt är dem väldigt upptagna. Så självklart får vi nej ibland.
Enligt NMI:s källor är det dock mycket sällan som oppositionen avstår från att ta debatter, samtidigt som regeringen i betydligt större utsträckning tackar nej.
Vad vill du säga till de som är kritiska till att oppositionen inte fick medverka i onsdagens inslag om regeringens förslag till kompensation för höga elpriser?
— Det tycker jag är en jättekonstig kritik. Vi valde att göra en ansvarsutkrävande intervju med tuffa frågor, i det läget vill vi inte ha en debatt. Det handlar inte om att vi inte vill ha in oppositionen, utan om att vi ansåg att en ansvarsutkrävande intervju var bäst för det specifika ämnet. När det gäller nya politiska förslag så är det oftast så att de ansvarsutkrävande intervjuerna blir tydligare för att reda ut vad det är som faktiskt har föreslagits. Debatter lämpar sig bättre för ideologiska skillnader där man inte behöver så mycket fakta utan där tittarna själva är bekanta med ämnet.
Intervjun i Aktuellt med finansminister Mikael Damberg inleds med ett kortare inslag där kritik riktas mot regeringens förslag. Dels från en villaägare som dragit ner på sin förbrukning och som anser att förslaget är orättvist som belönar de som inte agerat långsiktigt, dels en redogörelse av oppositionens kritik samt att Moderaterna anser att sänkt elskatt vore ett bättre alternativ. Under intervjun fokuserar journalisten på den fördelningspolitiska aspekten av att de med svagast ekonomi, som vanligtvis bor mindre, inte får ta del av pengarna. Ingen fråga ställs om varför regeringen motsatt sig oppositionens förslag om att slopa elskatten under två månaders tid.
Samtliga frågor som ställdes av journalisten Cecilia Gralde till finansminister Mikael Damberg finns att ta del av längst ner.
Att endast en politisk sida bjuds in till studion sker regelbundet, fortsätter Ek.
— Vi bjuder även in oppositionen ensamma till studion. Exempelvis hade vi Elisabeth Svantesson (M) och Jimmie Åkesson (SD) i studion inför deras budgetsamarbete, även när oppositionens budget presenterades så hade vi Ebba Busch (KD), Åkesson och Svantesson i studion. Och i flera andra frågor, när vi anser att det passar, har vi endast den ena sidans representanter på plats.
SVT håller även kontinuerligt räkning på vilka sidor inom politiken som lyfts fram i de olika sändningarna, en räkning som sker särskilt noggrant under valår, enligt Ek. Hon förklarar vidare att den fördelning som SVT strävar efter inte fullt ut reflekterar mandaten i riksdagen, i stället får de partier som sitter i regering ett något större utrymme än övriga partier eftersom det finns fler frågor att ställa till dem. Samma gäller för partier med få mandat som får ett något större utrymme i SVT än vad mandaten i riksdagen motsvarar.
SVT har tidigare kritiserats för ett inslag i Morgonstudion från 2020 där Morgan Johansson (S) tackade ja till medverkan i ett inslag om migrationspolitiken med villkoret att han skulle slippa debatt med Maria Malmer Stenergard (M). SVT gick då Socialdemokraterna till mötes vilket resulterade i en egendomlig situation där Moderaterna och Socialdemokraterna satt i samma studio men inte fick lov att debattera med varandra. Händelsen plockades upp av Expressen och Judit Ek intervjuades i artikeln och försvarade Morgonstudions publicistiska beslut.
Du var även nyhetschef 2020 och svarade på kritiken från inslaget i Morgonstudion, hur ser du på den händelsen?
— Då var frågan denna: viker vi oss för politikers villkor och då var mitt svar att nej det gör vi inte. Vid det enskilda fallet hade Johansson inte hörts någonstans i en viktig fråga och då valde vi att gå med på kravet för att vi verkligen ville höra vad han hade att säga. Då var vi också transparanta med det, och berättar för publiken hur det låg till. Det var ju av det skälet det blev en grej, om vi inte hade berättat om Johanssons villkor då hade ingen märkt något.
Hade ni kunnat göra samma sak igen om ni skulle få ett liknade krav av en politiker?
— Det finns inga tydliga regler inom journalistiken. Varje situation är unik och det går inte att sätta upp permanenta förhållningsregler för hur olika situationer ska hanteras. Frågan är istället hur vi får fram det mest intressanta och relevanta?
Hur ofta händer det att politiker försöker styra era sändningar?
— Det är mycket ovanligt och än mer sällan som vi går med på det. Gör vi det så är det av en mycket speciell anledning och då oftast för att man verkligen vill höra vad en viss person har att säga.
Frågorna i Aktuellt till Mikael Damberg
”Förslaget främjar de som gjort av med mycket el med höga räkningar, men de som sparat de får inte samma kompensation. Varför har ni lagt fram ett sådant förslag?”
”Totalt så berörs 1,8 miljoner hushåll av förslaget. Varför hjälper ni vissa hushåll men inte andra?”
”Men inte två tredjedelar.” (Som svar på Dambergs argument att en tredjedel av hushållen får hjälp med deras förslag.)
”Jag tänker på de som har det svårare ekonomiskt som kanske bor i en etta eller tvåa. De har inte lika höga elräkningar som de som bor i stora villor, men för dem så kanske räkningen stiger från 500 till 1000 kr per månad. För dem är de mycket pengar. Varför kompenseras inte dem?”
”Men om elpriset inte hade stigit, nu får de lägga pengarna på det [elräkningen].” (Som svar till Dambergs argument om att de svagaste hushållen kompenseras på andra sätt med Socialdemokraternas politik)
”Ja, det finns ett tak men det finns också en nedre gräns. Så jag upprepar min fråga; varför kan inte alla få ta del av det här?”
”Så det blir för dyrt. En annan sak som väckt frågor idag det är att när man tecknar ett elavtal får man välja mellan bundet eller rörligt. Varför ska man teckna ett fast och lite dyrare avtal när man ändå kompenseras om priserna sticker iväg?”
”Mikael Damberg, tack för att du kom ikväll.”
Inga kommentarer