En aktuell NMI-rapport har utvärderat hur medier beskriver vårdens ekonomiska frågor. Men stämmer verkligen slutsatserna? Vi lät AI-bottarna ChatGTP och Grok ta en titt på materialet, matade in alla artiklarna och bad dem svara på rapportens frågeställningar. Det blev ganska likt, men med skillnader. Behövs manuella medieanalyser längre, frågar sig NMI.

Krys Henrik Kennedy menar att journalister generellt sett litar på att offentlig verksamhet vill väl även om de samtidigt inser att den inte är särskilt effektiv. Men det förtroendet har man inte på samma sätt för privat driven välfärd. Och han vänder sig starkt emot den här uppfattningen. - Vissa journalister tror att vårdföretag tjänar på att fuska, säger han.

Med 25 års erfarenhet av utvecklingsfrågor i sjukvården konstaterar Catharina Barkman att journalister som regel är mycket tillmötesgående, men ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården. - Det kan ha att göra med journalisternas personliga intressen, kunskaper och kanske också värderingar, säger hon till NMI.

Kommunernas tidning Dagens Samhälle fick en tydligt ekonomisk inriktning under några år. Torbjörn Carlbom var redaktionschef: "Det handlade om vad man får för pengarna, till exempel kvalitetsjämförelser. Hur presterar egentligen friskolor och vårdcentraler?" Men den nya inriktningen var inte okontroversiell.

Ebba Buschs kommentar att hon är ”vansinnig på tyskarna”, bland annat för att man stängt av kärnkraften, har sakligt sett fog för sig, sett till det läge som Tyskland försatt inte bara det egna landet utan även grannländerna i genom sin energiomställning.