Under det senaste året har energisystemet blivit en het politisk fråga och i takt med att rapporteringen ökat har också antalet anmälningar till granskningsnämnden i ärenden som berör energirapporteringen blivit fler. Tre nyligen fattade beslut ger en fingervisning om hur granskningsnämnden ställer sig till de fakta som presenteras. Vad bedöms som sakligt och vad anses felaktigt?

Alexander Bygdén antyder i sin krönika i Aktuellt i Politiken att den granskande journalistiken skulle vara hotad och nämner som ett exempel att Näringslivets medieinstitut argumenterar för att företag ska få stämma medier för förtal. NMI svarar på kritiken i en replik.

I söndags sände Ekot ett nyhetsinslag som enbart belyste nackdelarna med införandet av visitationszoner. Ett inslag som – enligt granskningsnämndens tidigare beslut – borde bedömas som partiskt.

Granskningsnämnden fällde i veckan ett inslag i Rapport för att ha brutit mot kravet om saklighet, inslaget handlade om kärnkraft och SMR-reaktorer och beslutet motiverades med att riskerna med kärnkraft inte nämns i inslaget. Samtidigt valde nämnden att fria ett inslag som enbart lyfte fram fördelar med ett vindkraftprojekt på Orkneyöarna.

Ett inslag från Agenda där påskupploppen kopplades samman med integrationen fälldes nyligen i granskningsnämnden för att det ansågs följa ett högerpopulistiskt narrativ. Året innan valde dock granskningsnämnden att avskriva ett liknande ärende, då gällande ett inslag där en vänsterkampanjs perspektiv dominerade. Möjligen har praxis i granskningsnämnden förändrats.