Ekonomifrågor frånvarande när Aktuellt lyfter långtidsarbetslösheten

I SVT Aktuellt igår diskuterades det växande problemet med den höga långtidsarbetslösheten. Idag är cirka 179 000 personer långtidsarbetslösa. Särskilt utsatta är utrikesfödda och många bedömare varnar för att den kommer att bita sig fast på höga nivåer.

Aktuellts reporter Jon Nilsson grillar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark om varför långtidsarbetslösheten kunnat bli så hög och vilka åtgärder som regeringen ska ta till för att komma till rätta med den. I diskussionen saknas helt och hållet frågor om hur olika ekonomiska incitament kan underlätta för personer  att delta på arbetsmarknaden. Fördelarna av att gå från bidrag till arbete kan vara låga i Sverige på grund av marginaleffekter som minskar de ekonomiska incitamenten.

Den tidigare statsministern Stefan Löfven lovade 2013 att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i Europa 2020. Men sedan dess har arbetslösheten stigit och Sverige placerar sig idag på plats nummer fem efter länder som Spanien och Grekland. Samtidigt ligger Sverige i Europas toppskikt för kostnaderna att anställa.

Aktuellt skulle också kunna ha lyft frågan om kostnaden att anställa och lönenivåerna för de grupper som står längst bort från arbetsmarknaden. I ett SVT-inslag från den 25 december diskuterade till exempel David Card, nobelpristagare i ekonomi, och den svenska nationalekonomen Lars Calmfors, olika åtgärder för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten och de menade till exempel att en kombination av subventionerade jobb och en sänkning av minimilönerna är en möjlighet att råda bot på långtidsarbetslösheten.

Jon Nilsson ställer dock många bra och relevanta frågor om hur det kommer sig att långtidsarbetslösheten fortsatt att stiga under de år som Socialdemokraterna innehavt regeringsmakten. När Eva Nordmark redogör för att antal åtgärder som regeringen tagit till för att minska långtidsarbetslösheten under pandemiåren konstaterar Jon Nilsson att långtidsarbetslösheten redan var hög före pandemin och frågar Eva Nordmark om varför olika åtgärder inte togs till redan då.

Han pressar också Eva Nordmark om varför regeringen inte vill uppge en siffra för hur många långtidsarbetslösa man vill se komma i arbeta de kommande åren och om Arbetsförmedlingen fått tillräckliga resurser.

Dessa frågor ställdes till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Aktuellts inslag:

• Vilken är din reflektion när du ser den här siffran (179 000 långtidsarbetslösa)?
• Men vilket är skälet till att ni inte lyckats trycka ned den här kurvan och få fler i arbete under de här åren?
• Pandemin har så klart påverkat. Men om man ser ända tillbaka till 2019, långt innan pandemin, så låg de här siffrorna redan på en hög nivå. Då har ni haft makten i flera år, sedan 2014. Vilket är skälet till att ni hamnat på den här höga nivån bortsett från pandemin?
• Vad är skälet till att ni inte har lyckats under de här åren?
• Och varför har de inte kommit tidigare (olika åtgärder) om ni vet att det är det som behövs för att bryta den här utvecklingen?
• Annika Sunden var inne på att det finns saker som man vet fungerar. Generaldirektören säger att det inte finns tillräckligt med resurser för att göra allt det som behöver göras. Har ni gett AF för lite resurser?
• Om du anser att AF har de resurser som myndigheten behöver. Hur ser du då på att de inte lyckats bättre?
• Och om man då tittar på målet och de regleringsbrev som regeringen ger till myndigheten så står det så här: ”Andelen som övergår till arbete ska öka. särskilt bland den som befinner sig långt från arbetsmarknaden”. Det är ju ett ganska vagt mål. Om du skulle vara lite mer precis. Om två år, hur många av de här 179 000 personerna har då ett arbete om ni får behålla makten i höst?
• Varför vill du inte sätta en siffra?