Flera medier, däribland SVT, uppmärksammade rapporten och nämner att förtroendet för public servicebolagen är högt, samt att skillnaden i förtroende varierar stort beroende på de svarandes partisympatier. SR uppmärksammade rapporten i lokalradion samt i programmet Radio Sweden på lätt svenska men valde då i stället att lyfta att förtroendet för sjukvården ökat, samt att förtroendet för samhällsinstitutioner i stort har ökat. Däremot har inga av de rikstäckande tidningarna nämnt rapporten.
I tisdags släpptes Förtroendebarometern 2022 som mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige. För andra året i rad mäts även hur de svarande uppfattar mediehusens nyhetsrapportering på en vänster högerskala, samt hur förtroendet för mediehusen varierar beroende på de svarandes politiska tillhörighet – och resultaten liknar i stort de från förra året. Nytt för i år är att undersökningen även mäter uppfattningen om vilket ansvar sociala medieplattförmar bör ha gällande det innehåll som sprids.
Förtroendet för samtliga samhällsinstitutioner som ingår i mätningen, däribland SR och SVT, har ökat sedan 2020 och speglar ett välkänt samband av att allmänheten samlas kring samhällsinstitutioner i tider av kris och krig. 2021 var coronakrisen den samlande faktorn, i år är det kriget i Ukraina:
”Mätningen är exceptionell eftersom den är gjord i början av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Vi vet att det gynnar sittande regering och skapar en uppslutning kring samhällsinstitutioner.”, säger Toivo Sjörén Vd Kantar Sifo och ledamot Medieakademin.
Förtroendet för public service skiljer sig dock stort beroende på den tillfrågades politiska hemvist. Av de som sympatiserar med SD har endast 31 procent förtroende för SVT, respektive 35 procent för SR. Av de som sympatiserar med partierna till vänster inklusive Centerpartiet uppger däremot omkring 90 procent att de har förtroende för bolagen.
Likt förra årets resultat uppger nästan 40 procent av de tillfrågade att SR och SVT i sin nyhetsrapportering lutar åt vänster, samtidigt som endast två respektive tre procent upplever att de lutar åt höger. Särskilt anmärkningsvärt är att även de tillfrågade som placerar sig själva klart till vänster i politiken anser att bolagens nyhetsbevakning lutar åt vänster.
Nytt för årets undersökning är frågor om vilket ansvar sociala medieplattformar anses ha när det kommer till att begränsa spridningen av information. Av resultatet framgår att de svarande anser att plattformarna har ett stort ansvar att censurera oönskat innehåll.
37 procent anser att sociala medieplattformar har ett mycket stort ansvar att ta bort innehåll som ökar motsättningar mellan olika grupper. 20 procent svarar att plattformarna har ett mycket stort ansvar att ta bort ”åsiktsreklam från politiska partier” vilket är dubbelt så många som de av omvänd åsikt. Störst ansvar anses plattformarna ha att ta bort innehåll som bidrar till att sprida falska nyheter, hela 57 procent svarar ”mycket stort ansvar” på den frågan.
Antar att ni själva inte är intresserade av objektiv journalistik? Det är ju en sjukt tendentiös rubrik.
Sex av tio tillfrågade anser INTE att Public Service är vänstervriden. Man kan ju konstatera att ju längre till höger på den politiska skalan man kommer, desto större tendens finns det att svamla om ”fake news” och tro på konspirationsteorier.
Hade tänkte att ställa er några frågor, men att jag fann den här oseriösa artikeln först gör att jag anstår.