Carina Gerken Christiansen är journalist och skribent som specialiserat sig på landsbygds-och skogsfrågor. Idag arbetar hon med påverkansarbete i Bryssel för ett antal län i norra Sverige. De senaste åren har det blivit vanligare med reportrar som driver en agenda i skogsfrågorna på nyhetsplats, anser hon.
– Man verkar vilja få läsarna att tycka och tänka på ett särskilt sätt. Det handlar inte bara om att rapportera utan om att påverka läsarna, så uppfattar jag det.
Ett exempel är Dagens Nyheters intervju med Centerns partiledare Annie Lööf av reportrarna Alexandra Urisman Otto och Jörn Spolander. I vanliga fall läser hon inte DN berättar hon, men den här artikeln läste hon noga eftersom den tog upp flera skogsrelaterade frågor.
Hon reagerade på att reportrarna genomgående rättade och kommenterade Annie Lööfs svar. Små passus som ”Det stämmer inte”, ”En genomgång av befintlig forskning visar dock”, ”Men om våra utrikesresor med flyg och båt räknas in” införlivades i texten efter olika uttalanden av Lööf.
– Det är oschysst journalistik. De låter inte Annie Lööf vara huvudperson utan använder sitt övertag som skribenter på ett sätt som jag aldrig sett i en intervju förut. Man kan ställa tuffa frågor men inte skriva läsarna på näsan på det här sättet och tillrättavisa intervjupersonen i text som man skrivit till efter själva intervjun och som hon då inte kan bemöta.
Hon reagerade också på att fakta som DN blålänkat i artikeln inte stämde.
”Flera forskare menar att skogsbruk utan kalhyggen är bäst både för miljön och klimatet. Dessutom kan det ge mer pengar åt privata skogsägare”, skriver DN för att visa att Annie Lööf har fel uppfattning
– Den forskning som DN hänvisar till menar att kontinuitetsskogsbruk är mer lönsamt än traktbruk. Men forskningsrapporten handlar om skogsbruk på träskmark där det växer gran. Sådana förhållandena är inte typiska precis. Man kan inte dra slutsatser för hela landet utifrån den forskningen. Det är inte trovärdigt.
Det är ett generellt ett problem, menar hon, att journalister utifrån ett storstadsperspektiv kan sätta bilden för vad som är bäst för skogen. Hur den ska brukas och förvaltas.
– Man verkar anse att man vet mer om skogen än en skogsbonde från Orsa. Det är olyckligt att den bilden får spridning och det handlar ju om stora tidningar.
Det är också ytterst ovanligt att tidningarna närmar sig skogen från ett äganderättsperspektiv vilket Carina tycker är underligt.
– Äganderätten är fundamental i marknadsekonomin. Inskränker man den finns det ingen som tar ansvar för skogen på lång sikt om vi till exempel om 50 eller 100 år har helt andra makthavare. Då kan det snabbt att gå utför men det verkar man inte förstå. Jag tycker att en så fundamental fråga borde få mer uppmärksamhet, att skogens mest säkra långsiktiga väktare är skogens ägare. De som bryr sig om och följer vad som händer i naturen. Så har det varit historiskt. Staten har inte varit den bästa ägaren historiskt från ett miljö- och naturperspektiv.
Det är inte heller morgonpressens uppgift att hårdvinkla, anser hon, och ger ett exempel från när hon arbetade på kvällstidningen Expressen.
– Där handlade det om att spetsa till och hårdvinkla. Verkligheten skulle bli mer spännande än vad den var. Det handlade inte om att påverka läsarna i en viss riktning utan om att ha texter som är spännande att läsa. Samtidigt skulle texten självklart vara korrekt och inte innehålla faktafel men vi drog det väldigt långt.
Tyvärr ser hon att de tendenserna börjar dyka upp i morgonpressen vilket är olyckligt.
– Morgonpressen har ett särskilt ansvar att så korrekt som möjligt beskriva verkligheten. Det måste vara trovärdigt för om man inte kan lita på den seriösa journalistiken vem ska man då tro på? Det är en demokratifråga.
Alexandra Urisman Otto på Dagens Nyheter skriver i ett mejl till NMI att till exempel Olle Tahvonens forskning visar att det är ekonomiskt lönsamt för enskilda skogsägare att bedriva hyggesfritt skogsbruk.
Hon hänvisar även till Johan Svenssons (SLU) forskning om hyggesfritt och biologisk mångfald, samt till Achim Grelle (SLU) vars studier visar att upptag av CO2 är lika stort bara ett par år efter avverkning om det görs hyggesfritt.
Inga kommentarer