Skärmklipp
I ett reportage i SVT Agenda berättas att energiföretaget Uniper kan tänka sig att satsa på ny kärnkraft i Barsebäck om de rätta förutsättningarna finns.
”Med de positiva signaler som har kommit från den nya regeringen, absolut, men vi behöver, skulle vilja se en bred överenskommelse som kan borga för de långsiktiga spelreglerna”, uppger Åsa Carlsson, vd för Barsebäck Kraft som är en del av Uniper Energy”
När Agendas reporter besöker Köpenhamn intervjuar hon två danska kärnkraftsmotståndare som var med och protesterade mot Barsebäck när reaktorerna startades på 1970-talet.
”Bente Meijer och Sigfrid Christensen var två av pionjärerna. De lyckades med sina demonstrationer och namnunderskrifter stoppa de danska planerna på kärnkraft. De var också starkt emot Barsebäck av oro för vad en olycka skulle innebära för Köpenhamn”, uppger Agendas reporter.
Agendas reporter redogör sedan kort för den historiska utvecklingen:
”Efter den svenska folkomröstningen om kärnkraft och de allvarliga olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl togs beslut om att 1988 påbörja avveckling i Sverige. Det blev spiken i kistan för Barsebäck. En seger för danskarna som idag är förbluffade över den svenska regeringens planer”.
Sedan låter SVT de danska kärnkraftsmotståndarna få sista ordet i reportaget:
”Den nya svenska regeringen tycks lägga hinder i vägen för mer förnybar energi. Nu ska alla resurser läggas på att främja ny svensk kärnkraft med stöd för 400 miljarder kronor. Det är absurt. Vi säger nej tack, vi vill inte ha Barsebäck två mil från Köpenhamn”, säger Sigfrid Christensen.
Agenda missar dock att redogöra för att den danska opinionen vänt i frågan. En opinionsundersökning som genomfördes i september visar att 46 procent av danskarna skulle rösta ja till kärnkraft om det var folkomröstning imorgon. Bland unga mellan 20 och 29 år är siffran över 50 procent.
”Klimatkrisen blir mer och mer akut och uppenbar; i 30 år har vi dock inte riktigt velat ta det på allvar. Men med Rysslands anfallskrig i Ukraina har den svarta energin plötsligt också blivit dyr. Sedan kommer det direkt in i människors vardag, och det är vad vi ser effekten av här”, sa Lars Kjerulf Petersen, vid Aarhus universitet till tidningen Politiken i en kommentar till attitydförändringen.
Frede Westergaard, energijournalist för danska Weekenavisen, konstaterar att det främst är unga människor som är positiva till kärnkraften, och att det inte är troligt att de danska politikerna vänder i frågan.
– Inte just nu i alla fall. De stora partierna är inriktade på att fortsätta den stora vindkraftsutbyggnaden. Men det kan vända om den här situationen med väldigt höga elpriser fortsätter i många år.
Danmark är beroende av att importera cirka 5 000 GWh per år. Något som Frede Westergaard uppmärksammat och kritiserat på energisajten Second Opinion.
”Vi har i Danmark varit alltför självupptagna av att visa världen att vi kan klara oss med sol och vind. Putins krig har definitivt gjort klart att det kan varken vi eller Tyskland/Europa. Det hjälper inte att insistera på mera vind och sol så länge vi inte kan magasinera elen”.
Inga kommentarer