DN underlät att kontrollera orimlig siffra om elpristaket

I en artikel som DN publicerade den 22 februari  konstaterar reportrarna Peter Alestig och Annie Reuterskiöld att Sveriges skattebetalare gått miste om ”miljardbelopp” i uteblivna skatter.

Bakgrunden är den förordning om ett intäktstak på 180 Euro/MWH som EU infört för elproducenter. Syftet med förordningen är att elproducenterna inte ska kunna ta ut ”övervinster” när elpriset pressats upp på grund av att Ryssland stängt av gasen till Europa.

De skenande elpriserna har lett till att elproducenter som inte är beroende av fossila bränslen, som kärnkraftsbolag eller vindkraftsproducenter, har gjort enorma övervinster” , skriver DN.

Att Sverige förlorar miljardbelopp beror enligt DN på att den här förordningen inte kommer att implementeras förrän den 1 mars. I många andra EU-länder antogs den redan den 1 december. Sverige har på grund av detta tappat skatteintäkter.

””Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning”, uppger en tjänsteman på Energimyndigheten till DN.

De 6,1 miljarderna baseras på en prognos som gjorde i höstas då stor osäkerhet rådde om elpriserna, men många antog att de skulle bli mycket höga under vintermånaderna.

Priserna har dock inte under januari och februari varit så höga som tidigare antogs.

Siffror som NMI tagit del av från en initierad källa visar att elpriset översteg 180 euro/MWH under 4 timmar i januari och februari i SE1 och SE2. För SE3 handlade det om drygt 50 timmar och för SE4 drygt 100 timmar. Det är siffror som finns tillgängliga på den nordiska elbörsen Nordpool.

Regeringen räknar samtidigt med att både vindkraften och kärnkraften prissäkrar en stor andel av sin produktion vilket DN inte nämner i artikeln, det vill säga säljer den i förväg till ett förbestämt pris. Det är en viktig faktor eftersom skatten endast gäller elproducenternas realiserade intäkter och inte sportprisets nivå. Här ska tilläggas att vattenkraften är undantagen skatt eftersom den sätter elpriset i det nordiska systemet.

Med prissäkringarna medräknande i kalkylen för den faktiska elproduktionen och de faktiska elpriserna under januari och februari så landar bruttointäkterna från pristaket på 12 miljoner kronor för januari och februari.

Tar man sedan bort Vattenfalls andel, eftersom det är ett statligt bolag som måste kompensera en ökad skatt med lägre utdelning till staten, blir den sammantagna intäkten cirka 4,5 miljoner kronor visar uträkningen. Det är långt från de mellan 3 till 10 miljarder kronor som DN lyfter fram.

I utbetalt elstöd är det mindre en 1 krona per hushåll.

De 4,5 miljoner kronorna kan också jämföras med de 69 miljarder i kapacitetsavgifter som Svenska kraftnät fått in 2022 där merparten ska återbetalas i elstöd till elkonsumenterna.

DN publicerade artikeln i slutet av februari. Istället för att använda utdaterade prognoser så hade det varit enkelt för DN att använda det faktiska utfallet. Det är publika siffor som finns tillgängliga på Svenska kraftsnäts och NordPools hemsidor. Nu gavs läsarna intrycket att de har blivit snuvade på flera miljarder i skatteåterbäring när så inte alls var fallet.

DN skriver angående den här artikeln att ”reportrarna pratat med ett tjugotal personer på det som nu är klimat- och näringsdepartementet, och på myndigheter som departementet har samarbetat med”. Men DN-journalisterna har alltså inte bemödat sig att gå till källan och kontrollera rimligheten i siffrorna.

Om man även tar med december månad i kalkylen landar intäkterna på cirka 440 miljoner kronor eftersom elpriserna var mycket höga då. Men både regeringen och oppositionen är överens om att det inte hade varit möjligt att införa skatten den 1 december. Det framkom i Aktuellts debatt mellan finansminister Elisabeth Svantesson och socialdemokraternas Mikael Damberg. Det är alltså januari och februari som debatten handlar om.

Det måste sägas vara anmärkningsvärt att DN inte närmare undersöker det faktiska utfallet när siffrorna finns tillgängliga. Då skulle man snabbt kunnat konstatera att elpriset sällan nådde upp till 180 euro/MWH under januari och februari.