”Mycket lägre elpriser väntar i sommar”, rubricerade bland annat Dagens industri en notis i går (29 juni). Som läsare ställs man inför frågan: lägre elpriser än vad då?
Nyheten går tillbaka på elbolaget Bixias prognos över elpriset för den kommande tremånadersperioden juli-september. ”Betydligt lägre elpriser är att vänta i sommar. I södra delarna av landet väntas priserna vara en tredjedel av fjolårets pris”, sägs i Bixias egen ingress.
En kortfattad bakgrundsanalys återges i Di-notisen som citat av Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson: ”Att de tyska elpriserna minskat markant sedan i fjol till följd av de allt lägre gaspriserna spiller över på över våra svenska elpriser. Att vi i år har vi över lag haft mer vattenproduktion i Sverige i år är också prisdämpande, liksom att vår elförbrukning är lägre än tidigare.” [De slarviga formuleringarna härrör från Bixia, men har inte justerats av Di.]
Bixia ger alltså en prognos för denna sommar. Men någon referens till elpriset sommarmånaden juni 2023 ges inte, trots att elpriset på elbörsen Nord Pool för de två norra elprisområdena (SE1 och SE2) varit högre i juni i år än i juni i fjol. Skillnaden är inte stor (51,6 öre/kWh i år, 51,1 öre/kWh i fjol), men dock anmärkningsvärd med tanke på att året 2022 prismässigt var extremt. Åren 2019-2021 var junipriset för de nordliga prisområdena 10-35 öre/kWh.
För det sydligaste elprisområdet SE4 är 2023 års genomsnittspris för juni 103 öre/kWh, medan det 2022 var 180 öre och de tre föregående åren 25-74 öre/kWh. Ett snittpris på över en krona/kWh på elbörsen kan knappast beskrivas som ett lågt elpris för en lågförbrukningsmånad som juni.
Det hör också till bilden att tio av Nordens numera elva kärnreaktorer för tillfället producerar till nästan till hundra procent, att de nordiska vattenkraftmagasinen är under påfyllnad av den smältande snön i fjällen (även om magasinfyllnadsgraden sett till datum ligger under genomsnittet), att vindkraften och solkraften nu har större utbyggd produktionskapacitet än någonsin förr och att – som Bixia påpekar – gaspriset är förhållandevis lågt.
Mot den här bakgrunden är den givna frågan att ställa varför elpriset de senaste veckorna så envist hållit sig så högt.
Finländska Yle ställde just den frågan i går. Ett svar som lyfts fram handlar om att vindkraften producerat så litet: ”Nu har vindarna varit svaga hela veckan. I praktiken har vi ingen vindkraftsproduktion i vårt elsystem. Problemet är inte bara att vindarna är svaga i Finland. Det blåser inte i Sverige heller.”
Energifrågorna har det senaste året fått extremt mycket uppmärksamhet av media och politiker. Likväl präglas mycket av medierapporteringen fortfarande av ytlig sifferförmedling, där budskapet dessutom ofta varierar från en dag till en annan.
Till exempel rapporterade TT – korrekt – den 28 juni att elpriset inte sedan början av mars varit så högt som denna vecka. Nyheten återgavs av bland annat just Di. Utan att Di:s redaktion ändå på något sätt ställde denna nyhet mot den notis som publicerades dagen därefter.
Förståelsen av energifrågorna ökas heller knappast av att rapporteringen i så hög grad reduceras till att bara handla om elpriset. Trots den ofta upprepade journalistiska ambitionen att sträva till fördjupad förståelse av komplexa frågeställningar.
En inte långsökt problematisering kunde vara att uppmärksamma att elpriset under några veckor i maj var extremt lågt, i norra Sverige tidvis med minuspriser på dygnsnivå. Hur är det då möjligt att elpriserna nu i juni tvärtom alltså hållit sig så höga, i norra Sverige till och med rekordhögt? Till exempel mot bakgrund av att den utbyggda elproduktionskapaciteten i förhållande till elanvändningen i Norrland de facto är den största i Europa?
Kan verkligen svaga vindar räcka till som förklaring? Tidigare år, när vindkraften varit mindre utbyggd, har elpriserna i Norrland varit betydligt lägre.
För ett färskt exempel på fixeringen på elpriserna i nyhetsbedömningen står SVT:s programchef Charlotta Friborg, när hon på den här sajten motiverar att ”nyhetsvärdet i att bevaka energimarknaden sjunkit i takt med elpriserna”.
I sak har hon alltså fel. Elpriserna för både Norrland och södra Sverige är som framgått närmast exceptionellt höga för årstiden. Allvarligare är ändå om SVT i sin relevansbedömning av energiområdet bara har elpriset som måttstock. Med en sådan utgångspunkt lär SVT inte nå särskilt långt i sin ambition att fördjupa förståelsen av den verklighet som SVT:s publik lever i.
Inga kommentarer