Public service sämst på rapportering om driftsäkerhetsnorm

Rimligtvis var det första gången i historien som en svensk regering kallade till presskonferens med huvudbudskapet att den meddelat ett uppdrag att föreslå en ny driftsäkerhetsnorm i elsystemet.

Betydelsen av en sådan norm är i och för sig en gammal fråga, och i fjol beslutade Sverige – i praktiken som följd av ett EU-krav – om ett nationellt tillförlitlighetsmål på maximum en timme per år, beskrivet bland annat här. Elsystemet måste gå att drifta varje given stund så att elavbrott på en timme eller mer per år inte riskeras.

Med de elektrifieringsutmaningar som Sverige står inför behövs för detta enligt regeringen en ny analys ur ett helhetsperspektiv. Uppdraget i saken till Svenska kraftnät är tvådelat: att inleda en uppföljning av systemdrifttillstånden (dvs. normaldrift, skärpt drift, nöddrift, nätsammanbrott, återuppbyggnad) och ta fram förslag på en driftsäkerhetsnorm.

Hur presentera ett sådant tema så att journalister i behov av snabba lösningar får en krok att hänga upp artikeln på?

Energi- och näringsministern Ebba Busch dödade omgående konfliktparet kärnkraft-vindkraft genom sin öppning att frågan nu gällde elsystemet. Hennes anslag var i stället att Sverige trots mer elproduktion än någonsin ändå har högre elpriser än normalt och fortsatta begränsningar i elsystemet, med konsekvens att man bland annat tvingas säga nej till företagsetableringar.

Fokus behöver, förklarade hon, läggas på elsystemets förmåga att leverera el på ett säkert och effektivt sätt dit där den behövs när den behövs, under årets alla timmar: ”Utan elproduktion på rätt ställen med rätt egenskaper spelar det ingen roll hur mycket el som produceras.”

Ebba Busch sekunderades vid presskonferensen av Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe.

Baserat på en snabbskanning av medierapporteringen fångades temat upp på ett hyfsat sakligt och korrekt sätt av TT. Expressen nämnde saken underordnat mot slutet i sin artikel och DN inte alls. Detta återspeglas också i rubriceringen. Medan TT (och de medier som återgav TT) satte rubriken ”Räkna med fortsatt tufft läge för elen” (eller varianter av detta), valde DN rubriken ”Nästa vinter inte så tuff för elsystemet”.

DN lyckades för övrigt med konststycket att stava Lotta Medelius-Bredhes namn på tre olika sätt.

Bland etermedierna rapporterade TV4 om presskonferensen, baserat på TT:s referat. SVT och Ekot förbigick ämnet, några omnämnanden gjordes i regionala P4.

Med tanke på TT-rapporteringens stora dominans i detta fall kanske regeringen ska se resultatet av presskonferensen som en halv framgång.

Sett till nyhetspotentialen i det som i övrigt framkom vid presskonferensen var resultatet i media däremot magert eller obefintligt. Här exempel på tre centrala och aktuella teman som lyftes av Lotta Medelius-Bredhe men som veterligen ingen journalist fångade upp:

– Det är alldeles för dåligt med nedregleringsbud i det svenska elsystemet. Vind- och solelproducenterna är inte med på marknaderna och är inte beredda att dra ner sin produktion. ”Det här kan få väldigt stora konsekvenser för oss när det gäller systemstabilitet.”

– Kraftbalansen är på väg att försämras påtagligt om att antal år. Produktionstillskottet sker inte i samma takt som efterfrågan väntas öka. Därför efterlyser Svenska kraftnät en kapacitetsmekanism, en form av stödsystem som ger incitament för att investera i elproduktion och i effekt. Finland har precis föreslagit införande av en sådan mekanism.

– I väntan på att en kapacitetsmekanism ska få effekt behöver Sverige fortsätta upprätthålla en särskild effektreserv. Karlshamnsverket, vars uppdrag som effektreservleverantör löper ut säsongen 2024/2025, bör enligt Lotta Medelius-Bredhe få uppdraget förlängt med ett antal år.

Åtminstone dessa tre teman ligger över tröskeln för en nyhetsrelevant rapportering.