Många medier fortsätter att beskriva frågorna kring energiförsörjningen och elsystemet utan att förhålla sig till det fundamentala faktum som i sakkunnigkretsar lyfts allt mer. Nämligen betydelsen av att elsystemet är driftsäkert och klarar att leverera el i alla lägen.
Kärnfrågan handlar alltså inte om mängden el, utan mer om att effekt alltid måste finnas tillgänglig och framför allt att elsystemet måste ha en robust konstruktion. Så robust att alla de fem drifttillstånden kan hanteras och omfattande störningar undvikas.
De facto kan det synas märkligt att hottemat – tacksamt och omhuldat som journalistiskt element – så sällan används när det kommer till elförsörjningen. Trots risken att Sverige släcks ner i händelseförlopp som bara tar sekunder.
Till exempel, som NMI berättat, förstod ingen journalist nyhetspotentialen i hur ytterst nära en storstörning Sverige verkligen var den 26 april, som följd av att ett rutinartat underhållsarbete i ställverket i Hagby inte gick enligt plan.
Än sämre – inget medialt utfall i Sverige överhuvudtaget, trots Sveriges och Danmarks beroende av varandra – blev det när danska Energinet (motsvarigheten till Svenska kraftnät) gick ut med en historisk varning om hur nära det var att man i Danmark vid två tillfällen i våras skulle ha fått börja stänga av elen för elkunderna. Därför att det i det ena fallet blåste för litet och i det andra för mycket.
Problemet var inte blåsten som sådan, utan att elsystemet inte hade marginaler nog för att klara de snabba väderförändringarna.
Saken kunde i det första fallet hanteras genom ”dammsugning” av all nedregleringskraft som gick att hitta i Danmark och grannländerna, under de två mest kritiska timmarna till priset 16 391 DKK/MWh (ung. 26 000 kr/MWh), det vill säga 26 svenska kronor per kilowattimme.
I det andra fallet behövdes åtgärder åt motsatt håll. Västdanmark klarade sig efter att alla de 81 tillgängliga uppregleringsbuden hade aktiverats. Priset blev omkring 35 000 DKK/MWh, motsvarande 55 kronor/kWh.
Detta i landet som gärna stoltserar med att vara kompetensmässigt världsledande inom vindkraft.
Thomas Dalgas Fechtenburg, chef för Energinets avdelning för systemnyttor, gick i pressmeddelandet ut med att de två extremdygnen visar att elsystemet just nu är i en enorm förändring:
”Vi är mycket snabbt på väg mot att vindmöllor och sollceller producerar det mesta av vår el, och det rubbar på några av de grundpelare som under årtionden har garanterat vår dagliga elförsörjning. Om inte alla på elmarknaden följer med på den här resan och reagerar på den nya och mycket mer variabla verkligheten, kommer det att uppstå extrema priser och ohanterbara obalanser – potentiellt så stora att vi på Energinet måste börja använda oss av extrema verktyg.”
Sådana verktyg handlar till exempel om att tvångsstänga vindkrafts- och solkraftsproduktion eller att stänga av elen hos danska elanvändare.
Ett exempel på låg vindkraftsproduktion gavs den 25 juni i år: 382 MW totalt i hela Norden, drygt en procent av den installerade kapaciteten på över 30 000 MW. Vindkraftsproduktionen i Norge måste ha slagit något slags rekord genom sitt minusvärde, – 8 MW. Vindkraftverken krävde alltså mer el för sin drift än de levererade.
Att lyfta fram dessa exempel innebär inte att ta ställning till olika kraftslags existensberättigande – vart och ett har sina fördelar och nackdelar. Vad det handlar om är att de måste fungera ihop i elsystemet. Och då blir det avgörande i vilken mån kraftslagen bidrar med de egenskaper som krävs för att elsystemet verkligen ska hållas stabilt.
Vindkraften och solkraften har sin stora fördel i att marginalkostnaden i elproduktionen är nästan noll. Men båda kraftslagen är intermittenta (de producerar slumpmässigt) och bidrar inte med den rotationsenergi och andra viktiga egenskaper som elsystemet av driftsäkerhetsskäl kräver.
Det är ingen slump att organisationen Svensk Vindenergi numera lyfter fram kärnkraftens viktiga roll i elsystemet. Inte heller att Svenska kraftnät extensivt vädjar till vindkraftsaktörerna att börja bidra med de systemnyttor som ett tillförlitligt elsystem kräver.
Anledningen är naturlagarna. Sådana som politiker inte kommer åt. Och som också journalister som ger sig in på energifrågor behöver ta som utgångspunkt.
***
Toppbild: Canstock
Inga kommentarer