Stora förändringar i elmarknaden diskuteras – medieintresset minimalt

De svenska medierna har det senaste dryga året varit fyllda med nyheter om el- och energifrågor. I fokus har rekordhöga elpriser förstås stått. Men när hela systemet för prissättning av el är på väg att stöpas om är det mediala intresset obefintligt, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.

 
Nu satsar EU-kommissionen via sin egen vätgasbank 720 miljoner euro på att öka vätgasproduktionen.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen har varit en av de drivande för en reformering av den europeiska elmarknaden. I augusti förra året sa hon: ”De skyhöga elpriserna exponerar nu, av olika anledningar, begränsningarna i vår nuvarande elmarknadsdesign.” Den 19 juli meddelade det utskott i EU-parlamentet som har hand om energifrågor resultatet av en omröstning om Europas nya elmarknadsdesign.

“Idag andas vi en suck av lättnad då [EU-] parlamentarikerna har bestämt att inte göra intäktstak till en återkommande funktion på elmarknaden”. Detta skriver den europeiska solkraftslobbyn i ett pressmeddelande. I samma pressmeddelande hyllas de möjligheter till stöd för kraftslag i form av fasta kontrakt mellan staten och bolag och ett utvecklat statligt stöd (t.ex. kreditgarantier) för långa kontrakt mellan kunder och kraftleverantörer.

De för kunderna på elmarknaden hårda vintrar som erfarits ledde till en diskussion inom EU om en fri marknad var rätt design för den europeiska elmarknaden. Därför påbörjades arbetet med ett lagstiftningspaket för att i första hand hantera volatila och höga priser. En liknande nationell diskussion har förts genom t.ex. Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser och Socialdemokraternas folkhemsel. Medan de nationella förslagen på ”lösningar” har fått en del mediauppmärksamhet saknas på det stora hela en svensk nyhetsbevakning av EU:s olika förslag. Det kan tyckas märkligt eftersom konsekvenserna för elkunderna kan bli omfattande.

Det föreslagna lagstiftningspaketet innehåller en del långtgående förslag som borde få konsekvenser om de implementeras. Förslagen om att subventionera kraftproduktion genom kreditgarantier, eller garanterade inkomster kan få stora konsekvenser för svenska elkunder. Detta kan få effekter på elmarknadens säkringsmarknad med minskande likviditet. En försämrad marknad för prissäkringar gör marknaden mindre transparent eftersom det blir svårare att förutse framtida priser. Det blir dessutom dyrare för elhandlarna att erbjuda fasta kontrakt till kunderna om marknaden för säkringsinstrument försämras.

Den grundläggande idéen med att använda olika finansiella medel för att stödja ny elproduktion är att kunderna på elmarknaden ska slippa prischocker i framtiden. Det innebär dock att kunderna också, genom till exempel skattsedeln, får ta en del av prisrisken. När priserna är lägre än de avtalade måste pengar tillföras bolagen via skattsedeln. Sommarens låga priser hade således delvis inte blivit så låga med en sådan marknadsdesign. Detta ska vägas mot värdet av ökad leveranssäkerhet och stabilare priser.

EU:s nya elmarknadsdesign har i dagens utformning som mål att behålla marknadsprisbildningen, och i stället för att laborera med priserna stödja investeringar i kraftproduktion. Med tanke på hur viktig elmarknaden är för svenskt näringsliv och svenska hushåll är avsaknaden av rapportering i svensk riksmedia skrämmande.

Mats Nilsson

Elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *