Ekonomijournalisten Birgitta Forsberg skriver i Svenska Dagbladet om ökade kostnader för att bygga nya kärnkraftverk som kan leda till lönsamhetsproblem. Lönsamhetsproblem gäller även för den havsbaserade vindkraften, enligt artikeln.
Men Birgitta Forsberg glömmer en väsentlig sak som i hög grad påverkar investerarperspektivet: värdet av elen skiljer sig åt mellan kraftslagen.
Det beror på att de olika kraftslagen har olika förmåga att anpassa sin produktion till det aktuella elpriset. För vindkraften är det värst: när det blåser mycket och vindkraften producerar som mest så sjunker elpriset. Det kan till och med bli ett negativt pris som gör att vindkraften måste betala när det levererar, har det visat sig. När det är vindstilla, och därmed ofta höga elpriser, kan den inte leverera alls.
För vattenkraften är det tvärt om: den kan bromsa produktionen när elpriset är lågt, och spara vattnet till priset går upp. Elen från ett vattenkraftverk blir därför i genomsnitt betydligt mera värd än den från ett vindkraftverk. Kärnkraften hamnar någonstans mitt emellan vattenkraft och vindkraft när det gäller snittvärdet på levererad elenergi. Ett kärnkraftverk kan bara till mindre grad anpassa sin produktion till elpriset.
En beräkning av produktionsvärdet i Norge för vattenkraftselen och vindkraftselen under 2021 visade att vindkraftselen fick 10,9 procent mindre betalt per kilowattimme än elen från den magasinerade vattenkraften. (Bortsett från eventuella prissäkringar)
Det här påverkar förstås lönsamheten i hög grad, men det är inget som Birgitta Forsberg redogör för.
En aspekt till måste vägas in: samhällets totalkostnader för el hänger samman med systemkostnaden för elsystemet, inklusive exempelvis elnät och reserver för till exempel väderlägen då vindkraften inte levererar. Utifrån systemperspektivet leder en hög andel vindkraft till högre systemkostnader, vilket samhället och i slutändan medborgarna får betala.
Den mest kostnadseffektiva vägen till ett dubbelt så stort elsystem innehåller både mer havsvindkraft och kärnkraft, enligt den mest ambitiösa tillgängliga studien.
”Frångås principen om teknikneutralitet för att i stället hålla fast vid ett mål om ”helt förnybar produktion” så ökar både kostnader och elpriser i systemet.”, konstateras i rapporten ”Kraftsamling elförsörjning – scenarioanalys 2050” från Svenskt Näringsliv.
.
Inga kommentarer