Sedan den nya regeringen presenterade sina planer för att bygga ny kärnkraft har medierna i flera artiklar och inslag återkommit och ställt kritiska frågor angående att ny kärnkraft kommer att behöva subventioneras och hur mycket det kommer att kosta skattebetalarna och kunderna.
”Tycker du att konsumenter ska betala prisskillnaden via elräkningen eller att staten ska betala?” frågade Svenska Dagbladetjournalisten Birgitta Forsberg angående ny kärnkraft.
Ett annat exempel är SVT:s inslag där reportern Johan Zachrisson Winberg gör en poäng av att regeringen nyligen kommunicerat att det är nödvändigt att staten är med och delar på risken för att bygga ny kärnkraft.
”I Tidöavtalet aviserade man 400 miljarder kronor i kreditgarantier för ny kärnkraft. Nu säger både regeringen och Vattenfall att det inte kommer räcka. Det krävs ännu mer stöd eller subventioner”.
Däremot gräver medierna i princip aldrig, vad NMI kan se, i elcertifikatsystemet som var en subvention på intäktssidan för producenter av förnybar el. Systemet infördes 2003 och är konstruerat så att elkonsumenterna subventionerar vindkraftsutbyggnaden via elräkningen. Systemet har varit framgångsrikt då vindkraften har byggts ut snabbt i Sverige.
Mellan 2012 och 2019 tillkom 23,9 TWh förnybar produktion i Sverige och 10,5 TWh i Norge som också använder systemet. I Sverige består 75 procent av den nya produktionen av vindkraft medan Norge främst byggt ut vattenkraft. NMI har tagit ut siffror Energimyndigheten som visar att de svenska kundernas totala nota för elcertifikatsystemet mellan åren 2003 och 2022 uppgår till 49 miljarder kronor.
Trots de stora beloppen kan NMI bara hitta en enda publicering som ställer kritiska frågor om elcertifikatsystemet. Den är från 2014 av reportern Fredrik Israelsson på SVT Nyheter Västernorrland och rubriken på artikeln var ”Tusentals nya kraftverk planeras – elköparna betalar”.
”vindkraft är i dagsläget ingen bra affär och skulle vara en ännu sämre om den inte subventionerades av alla oss elabonnenter.”.
När elcertifikatsystemet nämnts i medierna de senaste åren har vinkeln framförallt varit att det sjunkande priset på elcertifikat, på grund av överutbud, slår mot vindkraftsproducenternas lönsamhet.
”Det var många producenter som lockades av ekonomiskt stöd i form av elcertifikat för att bygga och producera miljövänlig vindkraft.
Just nu är det överskott på el och elcertifikat, vilket gör att lönsamheten för vindkraftföretagen är nere på noll”, rapporterar SVT.
Inga kommentarer