Missvisande om utvecklingen för Stora barriärrevet

Svenska Dagbladet fortsätter att uppmärksamma hotet mot Stora barriärrevet, genom ett stort reportage på plats från Australien. Rubriken i papperstidningen (17 mars) är Feberchock hotar paradiset under ytan, medan nätversionen frontar med två mer neutrala rubrikvarianter: Går det att rädda havets regnskog? och Hur hotade är världens korallrev?

Artikeln kan uppfattas vara grundad i en ambition att fördjupa bevakningen av klimattemat utan att ägna sig åt alarmism på ett programmatiskt sätt. Det påpekas att klimatets trösklar, tipping points, är ”omstridda” och att de flesta forskare ”vill nyansera bilden av att korallreven riskerar att försvinna helt”.

På liknande sätt uttrycker sig den intervjuade forskaren vid barriärrevet också i artikelns slutrader: ”…på lite längre sikt kommer korallreven tillbaka i en form eller annan, i stort sett oavsett vad vi människor än hittar på. Jag tänker att moder natur alltid vinner, eller hur?”

Trots detta är artikeln belysande för hur svårt det verkar vara för journalister att hantera klimatfrågan utan att spela med alarmistiska ingredienser och undvika att referera till observationer som ifrågasätter det alarmistiska budskapet.

Ett exempel på det sistnämnda är att artikeln inte alls uppmärksammar en nära till hands liggande faktakälla, det statliga australiensiska institutet för havsvetenskaper, AIMS, vars två senaste årsrapporter – här och här – visar att återhämtningen för korallen (coral recovery ) nu är på den högsta nivån under de 37 år som mätningar gjorts.

Ett annat exempel på bristande grundresearch, eller redovisning av sådan, aktualiseras av artikelns uppgift att två cykloner träffat Stora barriärrevet på kort tid, vilket skadat korallerna. Det går visserligen inte, påpekar artikelskribenten, att säga att enskilda cykloner beror på klimatförändringarna, men tillägger samtidigt att ”sannolikheten för den typen av extrema väderhändelser har ökat som en konsekvens av [den globala] uppvärmningen”.

Enligt den statligt finansierade The Earth Systems and Climate Change Hub har antalet cykloner i regionen emellertid avtagit tydligt under lång tid, som nedanstående sammanställning visar. Trots den globala uppvärmningen. TC står för tropical cyclones, den bruna delen av staplarna betecknar cykloner som klassificerats som severe.

Anmärkningsvärt nog förutspår denna samma vetenskapliga rapport att antalet cykloner till och med ska fortsätta att minska ytterligare i antal om temperaturen fortsätter att stiga. En intressant frågeställning att bita i för en undersökande klimatjournalist.

Strängt taget sticker också ett annat element i SvD-artikeln ut, nämligen de uppfordrande utsagorna om hur allt nu handlar om att minska växthusgasutsläppen – utan att någon övertygande koppling ges till koralltemat.

Forskare 1: ”Det enda som på allvar hjälper är att begränsa den globala uppvärmningen.”

Forskare 2: ”Korallerna kan med stor sannolikhet kan återhämta sig, även efter upprepade blekningar, om vi bara lyckas med kraftfulla minskningar av växthusgaser samt lösa problemen med överfiske och övergödning.”

Forskare 3: ”Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar upp till 70 procent av korallerna att dö. Om vi passerar 2 grader kommer 99 procent att vara borta.” Vilket återges två gånger i artikeln, den andra gången som en slutsats av klimatpanelen IPCC.

Ifall detta sistnämnda är korrekt, står i dagsläget redan 70 procent av korallerna inför dödshot. Enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus låg den globala temperaturen under den senaste rapporterade tolvmånadersperioden (februari 2023 – januari 2024) 1,52 grader över IPCC:s referensmått. Enskilt för januari 2024 låg temperaturen hela 1,66 grader över måttet.

En annan problematisering av koralltemat kunde handla om att de varmaste vattnen i världen har den största mångfalden av varje taxonomisk klass av de marina arterna, enligt en artikel i Nature. Liksom det faktum att koraller under miljoner år uppenbart överlevt en rad naturkatastrofer som varit långt mer extrema än någon vi sett i modern tid.