Nyhetsmedier blandar ihop klimatmål

Den som enbart tagit del av de stora nyhetsredaktionernas rapportering har knappast fått veta att ledande miljöexperter menar att Sveriges nationella klimatmål bör pausas. EU:s klimatmål och de särskilda svenska målen blandas ofta ihop. 

 
Nederländske klimatkommissionären Wopke Hoekstra pratar om de EU-gemensamma målen. Foto: Wikipedia.

Den 2 juni publicerade DN en debattartikel av klimatexperterna John Hassler, Per Kågeson och Magnus Nilsson. De tre författarna menar att två olika system orsakar förvirring och att de nationella svenska klimatmålen bör pausas i väntan på resultatet av den omarbetning som regeringen aviserat och som bör påbörjas: 

“Medan översynen pågår, bör sam­tidigt de nationella klimatmålen, enligt vår uppfattning, sättas i pausläge. I stället bör det nationella klimatarbetet mycket mera entydigt och uttalat än hittills fokusera på att säkra att Sverige uppfyller den EU-lagstiftning vi är bundna att respektera, oavsett vad de nationella klimatmålen säger.” , skrev debattörerna.

Att tre relativt tunga debattörer på landet viktigaste debattsida menar att klimatmålen bör pausas borde väcka viss uppmärksamhet. Men sökningar NMI har gjort visar att debattartikeln varken har uppmärksammats av större nyhetsredaktioner eller ledarsidor. 

Magnus Nilsson, som var med och skrev debattartikeln, menar att Sveriges och EU:s system ganska ofta blandas ihop, eller att det är oklart vad som avses.  

Han nämner som exempel SvT:s utfrågningar av toppkandidaterna inför EU-valet. 

— Intervjuarna var ganska bra på att tydliggöra att de talade om EU:s mål, men politikerna blandade ofta ihop de båda systemen.  

Miljöexperten Magnus Nilsson.

I en DN-intervju av journalisterna Sverker Lenas och Jörn Spolander med EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra (12/6) får vi ett tydligt exempel på när det är oklart vilket av systemen som avses: 

“Kommer EU-kommissionen att dra Sverige inför rätta om vi inte når våra 2030-mål? 

– En av de första läxorna jag lärde mig i politiken är att undvika hypotetiska frågor. Det är fem och ett halvt år kvar till 2030. Min erfarenhet av den svenska regeringen är att den står för sitt ord, att den är mycket engagerad i europeisk politik i allmänhet och klimatpolitik i synnerhet.”, sa Wopke Hoekstra till DN.

Magnus Nilsson menar att systemen inte är så krångliga egentlig, men att det finns två parallella gör det krångligt i onödan. 

— Den svenska regeringen talar inte längre om de nationella 2030-målen, men desto mera om det svenska 2045-målet. Avsikten verkar vara att på så sätt vrida bort fokus från att vi är på väg att missa EU:s 2030-krav. Bäst vore om regeringen pausade även 2045-målet, säger Magnus Nilsson.

***  

 Redaktörens kommentar: Av en tillfällighet har NMI:s skribent och den intervjuade personen samma namn.

  

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

1 kommentar


  1. Tege Tornvall skriver:

    Varken Hassler, Kågeson eller ens Nilsson är ”klimatexpert”. De kallas men är inte experter på klimatet. Hassler är ekonom, Kågeson statsvetare med miljö- och energikunskaper och Nilsson främst miljövetare.

    Att de från sina utgångspunkter också skriver om klimatet gör dem inte till experter. Det gör jag också utan att vara riktig expert.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *