Dagens Nyheters Sverker Lenas skrev den 30 maj om en underlagsrapport för Klimatpolitiska rådet och vinkeln var att klimatpolitiken har starkt folkligt stöd. Det faktum att det tydligaste resultatet i undersökningen var att stödet för de flesta klimatåtgärderna minskat framgick inte av artikeln, vilket NMI uppmärksammade.
”Det är den påtagliga oron för hur klimatåtgärder kommer att påverka människor som forskarna lyfter fram först i både sammanfattningen, och i avsnittet ”Slutsatser” i rapporten. Andelen av allmänheten som är ganska eller mycket oroade för negativ påverkan på individen på grund av klimatåtgärder har ökat från 35% till 45% mellan 2021 och 2022. De som är oroade för negativ påverkan på ekonomin har ökat från 46% till 52%. Det här nämner Sverker Lenas inte i sin artikel.”, skrev NMI.
Men narrativet i Lenas-artikeln har sedan återkommit och är ett bra exempel på hur missvisande påståenden biter sig fast.
Exempelvis skriver ledarskribenten Lisa Magnusson med direkt hänvisning till den kritiserade nyhetsartikeln att regeringen har fel när den argumenterar för att klimatpolitiken måste ha folkligt stöd.
“Nej, som framgår av en underlagsrapport till Klimatpolitiska rådet är vi beredda att göra rejäla uppoffringar (DN 30/5).”
Och Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman skriver den 16 juni:
“I en underlagsrapport till Klimatpolitiska rådet framgår bland annat att en tydlig majoritet vill höja skatten på varor och tjänster med stora utsläpp. Lika många vill använda mer skattepengar för att bygga ut kollektivtrafiken, liksom för att satsa på gång- och cykeltrafik – samt förbjuda inrikesflyg på sträckor som tar mindre än tre timmar med tåg.”
Inte ett ord om att rapporten också visar minskande stöd, särskilt för ökade bränslekostnader.
Och den 7 juli skriver DN:s krönikör Leonidas Aretakis:
“”Man kan inte köra över folk hur som helst”, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) om att prestera sämst på posten genom tiderna. Men som Dagens Nyheter har visat är omkring två tredjedelar positiva till en rad klimatåtgärder, inte minst att bygga ut kollektivtrafiken.”
Det här är ett bra exempel på hur en missvisande uppgift biter sig fast och återkommer i fler publiceringar som refererar till den första publiceringen.
Men DN är inte ensam om att bortse från vissa av resultaten i den aktuella undersökningen. Redan den 19 maj nämner SvT:s klimatreporter Erika Bjerström undersökningen utan att nämna det minskade stödet för vissa klimatåtgärder:
“Det speglar väl den svenska väljarkåren, 77 procent av väljarna är oroade för klimatet och tycker att de klimatpolitiska besluten är otillräckliga (enligt en SOM-undersökning vid Göteborgs universitet).”
Inga kommentarer