Lamotte tog stor plats i debatt om hat och hot

När Publicistklubben Västra debatterade hat och hot mot journalister gavs många obehagliga exempel på en vardag med både hot och våld. Men det är skillnad på hat och legitim granskning av journalistik, påpekades det. NMI fick försvara sina närgångna granskningar.

 
Debatt med Publicistklubben Västra. Från vänster: moderatorn Hans Peterson Hammer, SVT:s Anton Svendsen och Kristina Lagerström, Joakim Lamotte, Götebors-Postens Michael Verdicchio, NMI:s Mats Olin och moderatorn Josephine Freje.

Igår (25/9) bjöd Publicistklubben Västra in till debatt om hat och hot mot journalister. Ett hundratal personer, från studenter på journalisthögskolan till grävrävar från Uppdrag granskning, slöt upp på Pustervik i Göteborg för att lyssna på debatten med rubriken ”Hur mycket skit ska vi tåla?”.

Moderatorn Josephine Freje startade med att be om kommentarer på den omtalade debattartikeln i Dagens Nyheter där 74 drabbade kräver att riksdag och regering agerar för att få ett slut på hatet och hotet. SVT:s Kristina Lageström välkomnade uppropet och exemplifierade med det värsta hatet som hon själv utsatts för som skedde under rapporteringen i samband med coronapandemin, medan Joakim Lamotte var kritisk och sa att han inte skulle ha skrivit under ens om han överhuvudtaget blivit tillfrågad.

Joakim Lamottes medverkan i panelen annonserades i ett sent skede dagarna innan debatten, och i fokus stod inledningsvis den polisutredning som pågår av vänsterpolitikern Kristofer Lundberg angående bland annat misshandel av Lamotte, och han kom att ta stor plats under hela debatten på Pustervik. Han vände sig mot debattartikeln och menade att några av undertecknarna, ”lögnare och kriminella” enligt Lamotte, själva gjort sig skyldiga till hat, och han kritiserade tendensen från journalisternas sida att blanda ihop hatet med berättigad kritik. Han menade vidare att de etablerade medierna är ointresserade av våld mot journalister som inte tillhör de etablerade redaktionerna.

SVT Västs redaktionschef Anton Svendsen påpekade att SVT rapporterat mer om den misstänkta misshandeln mot Lamotte än mot det hot och våld som SVT:s reportrar utsatts för. Han berättade om frekventa och konkreta hot mot SVT-medarbetare och exemplifierade med hur en ung helt nyanställd fotograf hotades med fysiskt våld om han inte raderade det just inspelade materialet från en allmän plats i Göteborg.

Michael Verdicchio, grävreporter på Göteborgs-Posten, återgav makabra detaljer från hot han utsatts för bland annat i samband med granskning av djurrättsaktivister, vilket ledde till fällande dom. Hat och hot tillhör vardagen, att det leder till rättegång är undantaget, enligt Verdicchio.

När det gäller svansen av hat i sociala medier, som kan triggas av legitim granskning, menade Joakim Lamotte att det får accepteras så länge som det inte är olagligt. Det är rättsväsendets uppgift att hålla efter olagligheter, menade han. Undertecknad konstaterade att NMI har en annan syn och har minskat sina aktiviteter på sociala medier den senaste tiden. Man måste kunna granska enskilda namngivna journalisters arbete eftersom de i vissa situationer är makthavare, menar jag, men det är samtidigt ett dilemma att det kan leda till att ”galningar” triggas att hata och hota. Utsattheten gäller inte bara journalister utan är alla makthavares verklighet.

Kvällens kanske hårdaste meningsutbyte gällde NMI:s granskningar av Kristina Lagerströms rapportering om friskolorna. Lagerström är en av de journalister som NMI och tidigare Timbro Medeinstitut har granskat allra mest, och hon undrade hur det kan komma sig. Hon menade att granskningarna är undermåliga i sin metod och dessutom missriktade, bland annat eftersom hennes uppdrag att granska ”friskolemarknaden” inte kan tas till intäkt för hela SVT:s rapportering om friskolor. Undertecknad försvarade NMI:s arbete och menar att Kristina Lagerström någon gång borde ”vända udden mot de som vill att friskolor försvinner”, men att hennes många inslag tillsammans visar ett mycket ensidigt perspektiv. Anledningen att Lagerström granskats ofta av NMI angående friskolorna är att hon, särskilt för några år sedan, var en av de journalister som rapporterade mest om friskolorna.

Även Erika Bjerströms arbete som SVT:s klimatkorrespondent berördes på likande sätt. Bjerström var tilltänkt som deltagare i debatten men lämnade återbud.

Uppenbarligen var det kontroversiellt att bjuda in Joakim Lamotte till Publicistklubben och Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och socialdemokratisk debattör, lämnade lokalen när debatten blev ”ointressant” eftersom Lamotte läts ta för stor plats.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *