Även ägare av små batterier kan tjäna pengar på att sälja stödtjänster, rapporterar DN.
För att elsystemet ska fungera leveranssäkert behövs stödtjänster. De kommer delvis ”på köpet” genom exempelvis stora roterande turbiner i kraftverken. Med mer vind- och solkraft i systemet har batterier kommit att bli ett alternativ för vissa stödtjänster.
Batteriinstallationer i industriell skala ska stödja elsystemet på olika sätt och batterier installeras runt om i landet i olika storlekar, ofta i anslutning till industrier eller småhus med solpaneler.
Nyhetsmedierna har en omfattande bevakning av de ökade batteriinstallationerna och belyser ibland den systemstödjande aspekten och batteriägarnas möjligheter att tjäna pengar på att sälja stödtjänster. Men var kostnaden hamnar är bortglömt.
Exempelvis SvD problematiserar att intäkterna för stödtjänster minskat för batteriägare men sätter också in batterierna i ett geografiskt kapacitetsperspektiv:
” Tidigare har stora batterier använts för att lagra i sekunder, men nu är lagringen uppe i halva dygn eller dygn på vissa ställen i världen, särskilt nära ekvatorn där det går att lagra solel över natten. I Sverige går det dock inte att göra så under den mörka och kalla vintern.”
I DN har läsekretsen informerats om småhusägare med spruckna stödtjänstkalkyler för sina solcellskopplade batterier:
” Enligt reklamen skulle han få uppemot 1 875 kronor i månaden i snitt. På sex månader har han i genomsnitt tjänat 200 kronor i månaden – lite drygt en tiondel av vad som framgick i reklambladet som DN har fått se.”
Även i radion har det privatekonomiska perspektivet framkommit, bland annat här i P4 där en solcellsinstallatör betonar de gynnsamma skattereglerna för batteriinstalltioner:
”Nu kan den som vill installera ett solcellsbatteri hemma få 100 000 kronor i skatteavdrag och samtidigt använda batteriet för att tjäna pengar enligt Skatteverkets nya regler. Nästan för bra för att vara sant, tycker alla inblandade.”
Kostnaden för stödtjänster beräknas bli 6 miljarder kronor 2024 vilket är drygt en tiodubbling på några få år. Det är en ökande kostnad som fullt ut slår igenom på elkonsumenternas räkningar. Medan nyhetsmedier informerat väl om hur systemtjänstaffären gynnas av batteriutvecklingen saknas en rapportering om kostnadssidan. De ökade kostnaderna för stödtjänsterna betalas av alla men är än så länge en medialt dold sol- och vindkraftskostnad.
Världens största batteri, Edwards & Sanborn, står i Kalifornien mellan en solenergianläggning och elnätet. Med en lagringskapacitet om dryga 3 GWh kan batterianläggningen på en laddning försörja en miljon invånare med elektricitet i totalt fyra timmar.
Sveriges största batterianläggning, Isbillen Power Reserve, installeras som bäst i Sollefteå med en planerad lagringskapacitet om 93,9 MWh. Syftet med anläggningen är att förse Svenska kraftnät med stödtjänster för frekvenshållning och balansera norrländsk vindkraft på samma sätt som kalifornienbatteriet balanserar solkraft.
***
I våras uppmärksammade NMI ett ovanligt inslag i Sveriges Radio om kostnaderna för att balansera elsystemet.
Inga kommentarer