Från Industriklivets hemsida.
När Riksrevisionen nyligen riktade kritik mot statens stödprogram Industriklivet så rapporterade de flesta nyhetsmedierna. Industriklivets syfte är att snabba på klimatomställningen, men effektiviteten i stödet kritiseras av Riksrevisionen.
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och andra tidningar publicerade en text från TT. Sveriges Radio rapporterade både i Ekot och i P4 Västerbotten. SVT lyfte fram osäker klimatnytta och att Riksrevisionen pekat på att det kan bli svårt att få fram el till industriprojekten.
Men ingen av de här redaktionerna tycks ha reflekterat över en av Riksrevisionens huvudslutsatser, som handlar om hur svårt det är att pricka in vilka projekt som kommer att lyckas. Riksrevisionen uttrycker sig så här:
”Det finns betydande risker för staten i att stödja specifika innovationer eftersom det inte på förhand går att avgöra vilka innovationer som kommer att lyckas respektive misslyckas. Det betyder att det finns en inneboende risk för att satsningarnas potential till minskade eller negativa växthusgasutsläpp inte kommer att realiseras.”
Riksrevisionen sätter här fingret på en intressant fråga, men man kan inte säga av den levererar några särskilt tydliga svar i sina rekommendationer.
Poängen om svårigheten att spå framtiden har inga nyhetsjournalister fångat upp, trots flera artiklar om Riksrevisionens rapport. Och det förvånar inte. Vad som är effektiv klimatpolitik och vad som inte är det är för det mesta en blind fläck för nyhetsredaktionerna. När NMI tidigare i år undersökte hur Ekonomiekot Extra i Sveriges Radio rapporterat om klimatomställningen visade det sig att det inte fanns ett enda inslag som diskuterade frågan om olika klimatåtgärders samhällsekonomiska effekter och vilka som är mest effektiva när det gäller kostnaden för att minska utsläppen av växthusgaser.
Ekonomiekot Extra har intresserat sig för ungefär samma saker som alla de andra svenska nyhetsredaktionerna med ekonomiambitioner, t ex kostnader för klimatförändringar och finanspolitiska rådets kritik mot regeringens klimatpolitik. Men inte ekonomisk effektivitet i klimatåtgärder och inte vilken roll staten bör ha i omställningen.
Till skillnad mot nyhetsjournalisterna så letade Svenska Dagbladets ledarredaktör Tove Lifvendahl fram en intressant referens i sin kommentar till Riksrevisionens rapport. En ny studie, rapporterad i New Scientist, visar att av 1 500 klimatpolitiska åtgärder i 41 länder har de flesta har varit verkningslösa för att minska koldioxidutsläppen. Studien är orapporterad i övriga svenska nyhetsmedier.
Ointresset för frågan om effektiv klimatpolitisk och statens roll kan jämföras med det mycket stora mediala intresset för andra delar av klimatpolitiken, exempelvis reduktionsplikten. Där är rapporteringen frekvent och en mängd källor letas upp och undersöks.
Den 20 september, tre dagar efter Riksrevisionens hårda kritik, rapporterades bland annat i de regionala nyheterna från SVT Norrbotten att ytterligare 1,2 miljarder kronor delats ut av Energimyndigheten från Industriklivet. Denna gång gick pengarna till Stegra (tidigare H2 Green Steel). Någon hänvisning till Riksrevisionens kritik fanns inte med i SVT-rapporteringen.
Ytterligare fem dagar senare stängde Energimyndigheten möjligheten att söka nya pengar från Industriklivet, med motiveringen att pengarna till stor del nu är uppbundna. Men den nyheten har ännu ingen redaktion fångat upp.
En mängd intressanta frågor väcks som väntar på medial belysning.
Inga kommentarer