SVT rättade på websidan men inte i sändning, och fälldes i Granskningsnämnden.
Den 3 mars i år sände SVT ett inslag i programmet Sportspegeln om hur klimatförändringarna orsakar akut snöbrist i skidorterna i de italienska Alperna. Reportern Jennifer Wegerup var på plats i Madonna di Campiglio.
Wegerup sade bland annat att 90 procent av pisterna består av konstsnö. I slutet av inslaget visades också bilder på övergivna liftanläggningar och hotell tagna vid en helt annan skidort betydligt längre söderut tidigt på säsongen, utan att detta framgick. En tittare reagerade på uppgiften om konstsnö, som vid kontroll visade sig vara grovt missvisande.
Tittaren kontaktade SVT, som gjorde en rättelse på webbsidan, men rättelsen sändes inte i tv. Det hade gått för lång tid, enligt SVT. Tittaren anmälde då inslaget till granskningsnämnden för radio och tv.
I anmälan konstateras att det korrekta är att 90 procent av skidorterna i de italienska Alperna har tillgång till snökanoner som kan göra konstsnö. När inslaget spelades in hade det under säsongen snöat 200 centimeter i Madonna.
I sitt svar på anmälan skriver SVT: ”Att det förekom ett faktafel i inslaget beklagar SVT men anser samtidigt att felet inte var avgörande för förståelsen av inslaget i sin helhet.”
I sin bedömning nämner granskningsnämnden inte bristen på tv-rättelse utan riktar in sig på sakfelet:
”Granskningsnämnden konstaterar att uppgiften om att 90 procent av snön i de italienska alperna är konstsnö var felaktig. Korrekt var att 90 procent av de italienska skidorterna har tillgång till snökanoner som kan göra konstsnö. Inslaget stred därför mot kravet på saklighet.”
Det är enligt NMI:s bedömning ovanligt att granskningsnämnden fäller inslag efter att ha tittat närmare på själva sakfrågan, även om anmälan just handlar om bristande saklighet, alternativt partiskhet. En fällande faktor har i stället i regel varit en rättelse som inte håller måttet.
Inte minst gäller detta för inslag om klimatet. Den tidigare SR-reportern Sven Börjesson har gjort två anmälningar om osaklighet i klimatrapportering, ett angående ett reportage om uppvärmning i Antarktis och ett annat angående ett reportage om stigande vattennivåer i Louisiana. Ingen av anmälningarna ledde till fällning.
På NMI:s fråga om det möjligen är så att principerna för bedömning av saklighet har ändrats svarar Helena Söderman, Mediemyndighetens avdelningschef för tillsyn och granskning, nekande.
”Jag kan inte säga att granskningsnämnden för radio och tv har ändrat sin praxis. Nämnden har även tidigare fällt för bristande saklighet utan att det också varit fråga om en rättelse av programföretaget. Nu svarar jag generellt, inte utifrån just ämnet klimat”, skriver Söderman i ett mejl.
I den aktuella sakfrågan är trenden utan tvekan nedåtgående i Alperna för både snödjup och snösäsongens längd, men variationerna är stora mellan olika regioner och år. Mellan 1971 och 2019 hade snödjupet minskat på 85 procent och ökat på 15 procent av mätstationerna. Snösäsongens längd hade minskat med mellan fyra och sju dagar.
I Madonna di Campiglio har det genomsnittliga snödjupet åren 2019 till 2023 varit 92 centimeter i december, 106 i februari och 139 i april.
Ämnet snöbrist är för övrigt aktuellt i SVT genom årets Julkalender, ”Snödrömmar”, som utspelar sig i den svenska fjällvärlden.
***
SVT-rättelsens lydelse på websidan: I en tidigare version av publiceringen stod det att 90 procent av snön i Italiens pister är konstsnö. Rätt är att 90 procent av pisterna har konstsnö, dvs att backarna besprutas med konstsnö.
Inga kommentarer