”Dagens Samhälle ville rapportera om företagarperspektivet i välfärden”

Torbjörn Carlbom var fram till 2018 redaktionschef för tidningen Dagens Samhälle som ägdes av dåvarande Sverige kommuner och landsting. Tillsammans med chefredaktören och vd:n Mats Edman ledde han tidningen under några år som satte tydliga spår i mediebranschen. Tidningen fick en ny inriktning med tydligare ekonomiprofil, som visade sig  framgångsrik för tidningen och tidningens ägare ägare. Men det var inte okontroversiellt.

Läs också NMI-rapporten om hur vårdens ekonomiska frågor skildras i nyhetsmedier.

Fanns det inte ett inbyggt problem här, ni ägdes av kommunernas och regionernas organisation och samtidigt granskade ni just kommuner och regioner?
– Fast vi granskade inte bara kommuner och regioner utan skrev om väldigt mycket annat också. Dåvarande SKL var med på den här inriktningen, det satte kommunerna på kartan. Det var en modig ägare, säger Torbjörn Carlbom som numera är kommunikationschef för äldreomsorgföretaget Norlandia.

Tidningens nya huvudfokus förändrades till ”den offentliga marknaden” det vill säga alla de varor och tjänster som kommuner och regioner köper, mestadels av privata företag. ”Kommunernas och landstingens rätt risiga och tämligen trista tidning” som journalisten Leif Holmkvist formulerade det, var i stort behov av förnyelse.

Torbjörn Carlbom

Vad var det ni ville göra med Dagens Samhälle?
– Vi ville komplettera med att rapportera om företagarperspektivet i välfärden. Vad är det som kommunerna och regionerna köper in för att bedriva sjukvård, skola, äldreomsorg och så vidare. De största leverantörerna är byggare som till exempel Skanska och Peab, men där finns också stora skol- och omsorgsföretag och mängder med små företag. Det här sker ju inte bara genom upphandling utan också genom fritt val genom till exempel LOV-lagstiftningen.

– Det här var dåligt återspeglat i medierna generellt på den här tiden, den här journalistiken fanns bara i liten utsträckning. Det handlade också om vad man får för pengarna, till exempel kvalitetsjämförelser. Hur presterar egentligen friskolor och vårdcentraler?

Anställde ni många journalister med ekonomisk kompetens?
Egentligen inte, vi anlitade en del frilansare. Vi kom från bland annat Veckans Affärer och hade hållit på med ekonomijournalistik länge, fortsätter Carlbom.

Vissa av de befintliga medarbetarna hade intresse och läggning för att jobba med ekonomiska frågor, andra inte så mycket.

– Min generella bild är att allmänreportrar är ganska dåliga på ekonomiska frågor. Det gäller elementa. Till exempel vad ”vinst” är och betyder för ett företag.

– Och det är märkligt när DN och Expressen slår sig för bröstet för att de går med vinst, men i många andra sammanhang beskriver de det som klandervärt när andra företag går med vinst.

Varför är det så här?
– Ekonomi har alltid ansetts som en särskild disciplin inom journalistiken. Men jag menar att ekonomi är samhällets viktigaste område som är helt avgörande för samhällsutvecklingen.

Torbjörn Carlbom håller med om bilden att det är få unga som väljer journalistyrket för att de brinner för ekonomi.

– Men man skulle behöva ordentlig ekonomisk utbildning på journalisthögskolorna, menar han.

Han har läst den nya NMI-rapporten om hur nyhetsmedier skildrar vårdens ekonomi och instämmer i slutsatserna om att sjukvårdens effektivitet måste granskas.

– Jättebra att ni gör rapporten. Som ni skriver ligger vården högt bland medborgarnas viktigaste frågor, och den borde bevakas djupare även ekonomiskt.

Det finns massor att ta tag i och som ett exempel av många nämner han att det vore intressant att titta på varför St Görans sjukhus i Stockholm är så mycket effektivare än sjukhusen som drivs i Region Stockholms regi.

Han upplever i stället att medier blivit mer och mer intresserade av anekdotiska kritiska berättelser från anonyma källor som är svåra att bemöta.

– Det är ofta missnöjda anonyma medarbetare och anhöriga som är källor. Det är inte sällan åt det konspiratorisk hållet och det finns svaga belägga för uppgifterna som publiceras. Det här ställer till mycket för de som arbetar på boendena.

Vad fick ni för reaktioner på den nya inriktningen för Dagens Samhälle?
– Initialt fick vi mycket positiva reaktioner, inte minst utanför kommunsektorn. Dagens Samhälle brottades då med dålig ekonomi, och den här nya inriktningen gav oss möjlighet att locka nya annonsörer och skapade kontakter med nya intressenter.

– Den nya inriktningen innebar ett ekonomiskt uppsving för tidningen. Den blev mer att räkna med. Det var en positiv tid för tidningen.

2015 landade vinsten på 6,5 miljoner, motsvarande en rörelsemarginal på drygt 10 procent. ”En i mångas ögon trött organisationstidskrift vässades, upplagefallet bromsades hjälpligt och ekonomin vändes åter till den marginal kring 10 procent, som inte hade uppnåtts sedan förra högkonjunkturen före papperstidningarnas kris.”, skrev Leif Holmkvist.

Fick ni inte också en del kritik?
– Jo då, en del gillande inte hur vi granskade kommunsektorn. En del hade synpunkter på våra val av krönikörer, och anklagade tidningen för att vara ”för höger”, vilket den inte var.

Det handlade om urvalet av externa krönikörer som en del menade var för många till höger, men där tidningsledningen menade att det rådde politisk balans.

Många minns Dagens Samhälles avslöjande av Dagens Nyheters mörkande av fakta i Carema-fallet. Storyn om det privata företaget som hade utmålats som ett girigt monster av Dagens Nyheter visade sig inte hålla.

Vad hände sedan?
– SKR:s uppdrag ändrades och tidningen drevs vidare med nya chefer och såldes senare till Bonniers (2019). Det blev mer som gamla Dagens Samhälle, avslutar Torbjörn Carlbom.