”Ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården”

Med 25 års erfarenhet av utvecklingsfrågor i sjukvården konstaterar Catharina Barkman att journalister som regel är mycket tillmötesgående, men ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården. - Det kan ha att göra med journalisternas personliga intressen, kunskaper och kanske också värderingar, säger hon till NMI.

 
Journalister borde intressera sig med för vad vården kostar, menar Catharina Barkman.

Catharina Barkman har de senaste 25 åren jobbat med utvecklingsfrågor inom sjukvården, bland annat på Region Stockholm, och fram till i våras som chef för tankesmedjan Forum for Health Policy. Genom åren har hon haft många kontakter med journalister.

– Jag upplever att de som regel är mycket tillmötesgående, men ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården, säger Catharina Barkman till NMI.

Hon har ofta medverkat på tidningarnas debattsidor och hon har följt hur sjukvårdens ledningsfrågor och ekonomiska frågor beskrivits i medierna.

– Medierna tar sällan upp skillnader mellan regioner, vare sig när det gäller resultat, ekonomi och väntetider, trots att man kan lära sig mycket av det och det ger många intressanta svar, säger hon.

Att utvärdera och jämföra är hennes mantra, och hon menar att medierna är alltför ointresserade av siffrorna. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skrev hon redan 2018 tillsammans med Peter Graf:

”Pengarna kommer inte att räcka för att ta hand om det ökande behovet av vård och omsorg. Samtidigt visar flera studier att förbättringar av svensk vård och omsorg inte nödvändigtvis kräver mer resurser. Stora variationer vad avser kvalitet och kostnader, både mellan och inom kommuner och landsting/regioner, tyder på en förbättringspotential som alltför sällan lyfts fram. En förbättringspotential som mer handlar om styrning och ledning – inte minst genom ökad samverkan mellan kommuner och landsting/regioner – snarare än resurstillskott.”

Catharina Barkman

Vad beror ointresset på?
– Det kan ha att göra med journalisternas personliga intressen, kunskaper och kanske också värderingar. Det visar sig exempelvis att man ganska ofta får mer för pengarna i privat driven vård, och det kanske man inte gillar. Då är det inte förvånande att det rapporteras så lite om hur bra resultat den privata vården presterar exempelvis när de privata vårdcentralerna i Region Gävleborg jämfördes med de offentligt drivna, menar Catharina Barkman.

När NMI undersökte saken visade det sig att varken Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller Ekonomiekot i Sveriges Radio valt att uppmärksamma Sironas utvärdering av vårdcentralerna i Region Gävleborg.

– Det är väl enklare att beskriva en enskild missnöjd patient eller medarbetare än att sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Men patientberättelser är också viktiga, menar Catharina Barkman.

Hon ger ett högre generellt betyg till facktidningen Dagens Medicin som också ingår i NMI:s undersökning och Dagens Medicin har rapporterat om Sirona-rapporten.

I rapporteringen om haveriet med journalsystemet Millenium tycker hon dock att det finns gott om exempel på bra journalistik som också inkluderar vårdens styrning och ekonomi.

Catharina Barkman har läst NMI:s aktuella utvärdering av hur några ledande nyhetsmedier beskriver vårdens ekonomiska frågor:

– Jag tycker att det är en viktig och nödvändig rapport. Med tanke på de stora nyhetsmediers makt är det viktigt att de granskas.

– Undersökningen gäller ett år, men om man skulle kunna granska kontinuerligt vore det verkligen önskvärt. Det vore intressant att även granska det som sprids i sociala medier som tar stor plats framför allt för unga. Men även en del politikers utspel syns på de här nya plattformarna.

Catharina Barkman håller med om att bilden av vårdens organisation oftast är ”top-down”, det vill säga att problem ska lösas genom beslut från den politiska ledningen snarare än genom ansvar och mandat för vårdgivare och samarbete mellan olika utförare av sjukvård.

– Sedan är det många som inte verkar förstå att det i första hand är Regionerna som ska hållas ansvariga för sjukvårdens resultat snarare än staten.

Vården är i hög grad styrd av professionen, och Catharina Barkman kan delvis hålla med om att tankar om vårdens organisation från personer som inte tillhör professionen ibland avfärdas väl lättvindigt. Men hennes egna erfarenheter av samarbete med professionen är mycket goda:

– Det har varit och är väldigt roligt att jobba med läkare. De är skolade i metodik och statistik och har en förkärlek för siffror och analys, menar Barkman.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *