Inte längre fokus på friskolekritik för DN:s skolreporter

Sedan augusti har DN-journalisten Peter Letmark skrivit 36 artiklar om den svenska skolan, däribland nio med bäring på friskolesystemet. Bara en enda har en tydlig vinkel på kritik mot friskolor.

 

På Dagens Nyheter skriver journalisten Peter Letmark närmast uteslutande om skolfrågor. NMI har under en längre tid följt Letmarks bevakning och noterar att det inte riktats någon kritik mot någon enskild friskola i det senaste halvårets journalistik från honom.

Peter Letmarks omfattande skolrapportering i Dagens Nyheter positionerar honom som en makthavare på skolområdet och väcker i den egenskapen ett särskilt intresse från NMI:s sida varför vi i omgångar granskat hans rapportering. Sammanlagt har nu NMI granskat 146 Letmark-artiklar.

Vid den senaste granskningen i augusti 2024 summerade NMI: NMI hade då granskat 110 Letmark-artiklar under en period på nästan två år. 47 av artiklarna innehöll någon typ av friskolekritik. NMI skrev: ”Bilden av ett journalistiskt fälttåg mot friskolorna är tydlig.”.

Sedan augusti har Letmark skrivit ytterligare 36 artiklar om den svenska skolan, däribland nio med bäring på friskolesystemet. Bara en enda har en tydlig kritik mot friskolor.

Huvudsakliga teman har kretsat kring betygsutredningen, den så kallade angiverilagen respektive mobiltelefonförbud.

Till skillnad mot tidigare har ingen enskild friskola utpekats för brister. Bland de få artiklar som handlar om enskilda skolor utmärker sig en publicering den 10 december ”Läraren Paul hade rätt att koppla grepp om 16-årig elev” där Skolinspektionen klandrar en kommunal skola i Höör som avskedat en lärare som agerat i nödvärn.

Som NMI redan tidigare observerat har Letmark under granskningsperioden även uppmärksammat att Fryshuset gör ett viktigt arbete för ungdomar, men utan att ordet friskola förekommer i artikeln trots att Fryshuset bland annat driver friskolor i Stockholm.

I den övriga rapporteringen förekommer mild och ibland indirekt kritik mot friskolor. Exempelvis den 7 januari där artikeln ”Äntligen får vi lärare något som funkar i klassrummet” speglar en pågående skoldebatt om evidensbaserade undervisningsmetoder och det fria skolvalet beskrivs av en lärare som en brist:

”Oskar Lambertsson, som är högstadielärare i NO och matematik i Kristinehamn, håller upp ett varnande finger som har med den svenska marknadsskolan att göra.

– I Sverige har vi ett system där skolor konkurrerar med varandra om elever, säger han. Det gör att de ganska snart kommer att försöka sälja in konceptet att ’i den här skolan undervisar vi på kognitionsvetenskaplig grund’.”

I ett par artiklar markerar Almega utbildning en ny självsanerande giv där brister inom friskolesystemet erkänns för vilka nya åtgärder aviseras. Utöver att man inför ett eget etiskt råd välkomnar man en hårdare granskning av friskoleägare.

”Från mitt perspektiv, och den omstart jag vill leda inom friskolebranschen, är det här bra, säger Andreas Mörck.

Vad är problemet med ägandet i friskolesektorn?

Jag vill inte peka ut någon enskild koncern, men vi har sett några exempel där det varit uppenbart att ägarna inte haft tillräckligt fokus på att driva fristående skola med hög kvalitet, säger Andreas Mörck.”

Den 9 oktober skrev Letmark artikeln ”Riskkapitalister som köpt Thorenskolorna får grönt ljus” där riskkapitalister i friskolan ges en positiv inramning. Skolinspektionens Agneta Broberg som lett myndighetens granskning av de nya ägarna uttrycker positiv förväntning på de nya friskoleägarna:

”Det ovanliga i det här beslutet är att vi för första gången påtalar att de nya ägarna tagit över en verksamhet där det är stora brister och att det finns stora förväntningar på att de ska åtgärda problemen, säger Agneta Broberg.

Under den granskade perioden noteras endast en friskoleartikel som har en ensidigt negativ inramning. Den 30 augusti publicerades ”Svensk skolpeng ska inte användas för att öppna skolor utomlands”, en artikel där Academedias internationella expansion kritiseras:

”Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund reagerar starkt på uppgifterna om koncernens satsningar utomlands.

Slutligen är det lägger vi märke till att skolminister Lotta Edholm (L) medverkat med citat i 14 av de 36 granskade Letmark-publiceringarna och därmed följer den inslagna linjen NMI noterade redan vid förra granskningen:

”Skolminister Lotta Edholm har medverkat med citat minst 22 gånger i Peter Letmarks artiklar sedan förra NMI-undersökningen. Det är sannolikt ett svenskt journalistrekord för intervjuer med skolministern under den här perioden. Ingen annan journalist pratar så ofta med henne, är NMI:s slutsats. Och Dagens Nyheter är därmed sannolikt den viktigaste kanalen för skolministern att nå ut i det offentliga med sina budskap.”

 

 

 

Nicholas Fawkner

NMI

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *