Dagens Nyheter, SVT och Sveriges Radio rapporterar att vänsterpartiet i Stockholm polisanmält digitala vårdföretag och hävdar att de ”lurat Region Stockholm på miljontals kronor” (de utpekade vårdföretagen avvisar kategoriskt anklagelserna).
Bakgrunden är att patienter har rätt att söka vård var som helst i landet, och det finns en överenskommelse om en ”utomlänstaxa” som ska kompensera vårdgivaren när en patient får vård utanför sin egen region.
Hur ska man då göra med den digitala vården, där en patient kanske bor i Norrbotten, men den läkare som tar emot digitalt kanske jobbar i Skåne? För patienten i Norrbotten kan den digitala vården erbjuda bättre tillgänglighet, det är självklart, men hur mycket ska Region Norrbotten betala till vårdgivaren? Då gäller fortfarande utomlänstaxan. Det här systemet kritiseras både av regionerna som ska betala, men även av vårdföretagens branschorganisation.
I en debattartikel i Dagens Medicin skriver Vårdföretagarna (24/4) att det är dags att skrota utomlänsersättningen i dess nuvarande form och skapa en modern och ändamålsenlig avtalsstruktur för de över sex miljoner digitala besök som görs varje år bara i primärvården.
Redan för tre år sedan tog Vårdföretagarna initiativ till en dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om en ny avtalsmodell:
”Vårdföretagarna eftersträvar en nationell avtalskonstruktion som gör det möjligt för vårdgivare att erbjuda digitala vårdtjänster över hela landet och använda personal, ledig kapacitet och specialistkompetens i olika delar av landet för att bidra till att korta köer och lösa regionala kompetens- och resursbrister.”
Men Vårdföretagarna menar att SKR förhalat frågan:
”Om SKR fortsätter att stoppa huvudet i sanden måste regeringen agera i frågan. Nationella vårdtjänster behöver nationella regler.”
Inga av de etablerade breda nyhetsmedierna tycks vara intresserade av den här frågan, trots att man ganska ofta rapporterar om brist på tillgänglighet i primärvården. Det är uppenbarligen enklare att rapportera om polisanmälningar som syftar till politisk uppmärksamhet.
Dagens Medicin har haft en utförlig bevakning och skrev så sent som igår:
”Under årens lopp har kritiken mot utomlänsersättning för de digitala bolagen återkommit gång på gång, även från en del av de digitala vårdgivarna själva. Någon ny nationell modell har dock inte mejslats fram. Förutom en rekommendation att halvera utomlänsersättningen vid digitala vårdbesök år 2017 har SKR inte fattat något avgörande beslut i frågan.”
NMI har tidigare undersökt hur medier rapporterar om vårdens ekonomi och kunna konstatera att en förklaring till bristerna är att många journalister bara ser hur resurserna ska fördelas, men inte hur de ska användas mera effektivt. De saknar helt enkelt ekonomens perspektiv.
I höstas visade NMI att den digitala vården mest beskrivs som ett problem i nýhetsmedierna.
***
Bild: Region Värmland
Inga kommentarer