”Även dagligvaruhandeln måste få lov att göra vinster”

Vinsterna i livsmedelshandeln har varit i fokus för nyhetsrapporteringen. I mars uppmanades till bojkott av dagligvaruhandeln och vänsterledaren Nooshi Dadgostar pratade i medier om ”maffiastruktur” och uppmanade regeringen att införa en ”övervinstskatt” för de så kallade ”matjättarna”, för att få bukt med prisökningarna.

Läs också NMI:s rapport om hur borgerliga ledarsidor skriver om företagsvinster.

Karin Brynell är vd för Svensk Dagligvaruhandel, med Sveriges dagligvaruhandelsaktörer som medlemmar. Hon menar att det är djupt problematiskt hur lönsamhet och vinster har ifrågasatts. Dessutom är lönsamheten i just dagligvaruhandeln låg jämfört med andra branscher, påpekar hon.

Karin Brynell. Foto: Roberth Björk.

– Även dagligvaruhandeln måste få lov att göra vinster, säger hon. När Spotify är framgångsrika och lönsamma då blir vi stolta, men samma logik verkar inte gälla vid försäljning av livsmedel, säger Karin Brynell.

Utan lönsamhet försvinner kraften att investera och utveckla och det förlorar alla på, menar hon. Det skulle leda till sämre tillgänglighet, sämre utbud och lägre kvalitet.

– Det finns en likhet med skolan och välfärden, att en del ifrågasätter om man ska få tjäna pengar i dessa branscher. Vinst i dagligvaruhandeln uppfattas som ett svek mot konsumenten, oavsett hur små marginalerna faktiskt är, säger hon.

Samtidigt har mediernas rapportering blivit lite bättre jämfört med inflationsåren 2022 och 2023, menar hon.

– Rörelsemarginalen i branschen är cirka 2,5 % vilket är mindre än hälften av snittet för hela näringslivet. Inflationen ledde till att lönsamheten sjönk. I konkurrensen om de pressade konsumenterna gick det inte att höja priserna i takt med att kostnaderna ökade. I och med att inflationen nu har dämpats så kanske lönsamheten kan komma upp något. Men då får vi väl se rubriker av typen ”lönsamheten för livsmedelshandlarna upp 50%”.

Varför ser mediebilden ut som den gör?

När matpriserna gick upp kraftfullt har medier varit intresserade av vems fel det var. Journalister har inte alltid gått till botten med orsakerna, menar Oscar Almqvist som är näringspolitisk expert på Svensk Dagligvaruhandel. Omvärldshändelser som Rysslands krig mot Ukraina, dåliga skördar i södra Europa och ökade energipriser är viktiga orsaker.

– Matpriser påverkas av ett helt nät av globala faktorer. Komplexiteten rimmar inte med medielogiken som vill ha enkla sanningar, säger Oscar Almqvist.

Oscar Almqvist

Inköpskostnaden för en livsmedelsprodukt utgör cirka 60 procent av slutpriset, resterande 40 procent ska täcka dagligvaruhandelns egna driftkostnader och moms.

– Man har velat hitta en syndabock, men verkligheten är sällan så enkel. Priserna har stigit lika mycket i hela Europa, konstaterar Oscar Almqvist.

Svensk Dagligvaruhandel pekar ut en rapport från Konkurrensverket som bidragande till mediebilden. Rapporten undersökte bland annat lönsamheten i livsmedelshandeln och tittade då på bruttomarginalerna:

”Konkurrensverkets övergripande och sammanfattande slutsats är att dagligvaruhandelsaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna i kronor genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna.” skrev Konkurrensverket.

Men det här är missvisande för lönsamheten, menar Karin Brynell. Bruttomarginalen säger något om skillnaden mellan inköpspriser och försäljningspriser, men tar inte hänsyn till andra kostnader som exempelvis energi, transporter, hyra, högre arbetsgivaravgifter, räntor med mera. En senare analys av SCB visar att rörelsemarginalen snarare har minskat, på grund av ökade rörelsekostnader.

– Det säger något om synen på dagligvaruhandel att det skulle vara fråga om att köpa in varor och ställa på en hylla, och att andra kostnader inte spelar någon roll, säger Karin Brynell.

Beror den grunda medierapporteringen på att journalisterna har dåliga ekonomiska kunskaper?

– Egentligen krävs det inte särskilt djupa ekonomiska kunskaper. Så komplext är det inte, det handlar om enkla samband, säger Karin Brynell. Men man skulle oftare vilja se att journalister ställer initierade följdfrågor när politiker påstår helt felaktiga saker.

Oscar Almqvist pekar också på att missvisande uppgifter som publiceras i medier används i sin tur av politiker som ”bevis”.

– Politiker kan ta vidare felaktiga uppgifter som publicerats i medier, och så blir det en ”sanning” som kan få stora konsekvenser. Ett exempel är att bruttovinst har likställts med lönsamhet – trots att det inte tar hänsyn till rörelsekostnader, påpekar Oscar Almqvist.

Finns det risker till politiska förslag riktade mot livsmedelshandelns lönsamhet?

– Ja, det finns helt klart politiska risker. Det talas redan om pristak och andra långtgående marknadsingrepp som skulle få allvarliga konsekvenser, menar Oscar Almqvist.